Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
(i OST A BEUGMAN
dentspråket kommer slangen att utgöra de individuella
avvikelser av vulgär karaktär från det habituella studentspråket,
inför vilka de i kretsen inbegripna reagera ungefär såsom för
nya ord, och från den andra synpunkten sett kommer
studentslangen att sammansättas av de på samma sätt
kvalificerade avvikelser från andra kretsars språk, som göras av
studenter.
Till vilket resultat ha vi då kommit vid betraktandet av
ett visst gruppspråk? Jag tillåter mig att i största korthet
rekapitulera, vad jag ansett mig kunna påstå. Inom
studentspråket, riktigare: de olika grupperna inom detsamma,
urskildes ett habituellt språk. Det är i de individuella
avvikelserna från detta som man hade att söka studentslangen.
Dessa voro nämligen av två slag. Å ena sidan särskildes
formella nybildningar efter erkända mönster, när de
föreställningar, som dessa förmådde väcka, voro mera allmängiltiga
och det icke häftade vid dem någon studentikos eller vulgär
biföreställning; samt sådana formella nybildningar, som
visserligen icke sluta sig till erkända mönster, men vilka äro att
betrakta såsom medvetet tillsträvade "litterära" uttryck. (Nycken
får således här icke spela så stor roll.) Dessutom hade vi
här att märka semologiska nyskapelser, där emellertid i den
nya betydelsen icke ingingo studentikosa eller vulgära element
(jfr s. 175, 176). — Men å andra sidan hade vi att urskilja
studentsZarøøerø, vilken sönderföll i två stora huvudavdelningar,
som i korthet sagt kunde karakteriseras såsom studentikos
och vulgär slang. Till den första gruppen räknades formella
nybildningar efter erkända mönster, varvid emellertid
fordrades, att ordet skulle väcka föreställningar, i vilka ingingo
ett studentikost element; samt formella nybildningar efter
icke erkända mönster, i vilka likaledes ett sådant element
ingick. Men för det andra hade vi här att räkna med
semologiska nyskapelser, som erhållit en studentikos
föreställnings-halt (jfr s. 176—180). Till den andra stora gruppen räknades
återigen alla sådana individualismen vid vilka en vulgär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
