Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG
185
slag)1. Ett annat exempel! Samme person hör ordet sjasig (=
tarvlig), varvid åter följande grupp kantänkas föreställas: sjaber
(= pengar), sjaskig (= smutsig), sjajas (= ynkrygg), sjana (= löst
fruntimmer, flicka), sjabbig (= ruskig) och eventuellt även usch.
— I dessa två fall ha vi att göra med ord som innehålla
ett fonem fs, resp. /(a), vilket, därför att i detsamma den
usuella betydelsen hos en hel grupp av ord ligger så att säga
koncentrerad, har förmågan att i språkminnet låta alla dessa
olika ord passera revy. Ju starkare representerad denna
associationsgrupp är, och ju vulgärare klang den innehar,
dess lättare kan den aktualiseras och inom sin trollkrets draga
ord som eljes icke tillfullo hava gruppens färg.
Sedan vi alltså i största allmänhet bestämt vilka ord
som i studentspråket kunna betecknas såsom vulgarismer,
varvid det tydligt framgick huru subjektivt bestämda dessa
måste vara, ställer det sig lätt att avgöra vad som kommer
att bliva vulgär studentslang. När vi nämligen tillämpa den
preliminära definition, som gavs s. 175, på denna del av stu-
1 Betydelsen av ’oordentligt, hängande, slängande o. d.’ synes
även i diall. omkring Sthlm vara vanlig i ord, där fs ing&r. Jag
har exempelvis vid genomgåendet av G. Ericssons ordlista över Åkers
och Österrekarne härads Folkspråk i Bidrag till Sdml. äldre
kulturhistoria Bd 1, II funnit ett flertal ord, däri fs tydligen är det
dominerande fonetiska elementet, vilka alla röra sig i en tämligen bestämd
betydelsesfär. Här anföras de uttryck jag anträffat, omskrivna med
landsmålsalfabetet: g^àfs, gap; gif af sa, sluka, äta med glupskhet,
helst om hundar och svin; gtrufs, gl’ofs, snösörja; g^àfs, ovett;
ko fsa, slarvig och smutsig kvinna, vanligen liderlig kvinna,
skällsord; kÖYiglrufs, i Åtbörder och tal klumpig och rå karl; kràfs, skräp;
&Ofs, bjäfs, trasgrannlåt; sämre sällskap; s,àfsa, gå opassande klädd;
skrofsa j„sai, glupskt förtära vad som helst; sldfs, glupande ätning
av våtvaror,’ om hundar och svin; slàfsa (verb till det föreg.); slifs,
slisk; slöfs, trasor; slöfsagr, vårdslös i sin klädsel; tlfs, vid tofs i
änden på en hundsvans. — Den visserligen frikativa förbindelsen fs
är ju genom sin till det förra elementet explosionsartade och till det
senare starkt frikativa artikulationsart ägnat att vara ett
Ijudhär-mande fonem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
