Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Feuk, Mathias. Frödings dikter Parken och Atlantis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDINGS DIKT KR PARKEN OCH ATLANTIS
215
Det är dock härligt, är dock mäktigt skönt
— de tusen stammarna, som bära taket,
och dessa massorna av lummigt grönt,
som täckt och höljt det väldiga gemaket!
Det är ett mörkgrönt sakta vindrört hav,
som i sin svala famn ett tempel fångar
och lagt sig lent om fris och arkitrav
och översvämmat vida pelargångar.
Och blicken vilar sig och finner ro,
när han på mjuka gröna böljor föres,
och lugna drömmar under valven bo
och i det tysta minnets stämma höres.
Till sorgsen smärta mildras ångerns tagg
och sorgerna till stilla vemod domna,
på vissnat livsmod faller hoppets dagg
och hatet dör och lidelserna somna.
Den stämning, vari dessa strofer mynna ut, karaktäriseras
som "ett nirvana, ett vemodigt rus, vari alla begär och
affekter dö borta.
"Men i själva parkens gröna hav har poeten livets oro
och kamp inom hörhåll. En flod flyter förbi, den bildar ett
fall och bruset därifrån når hans öra."
Här bildar ån en våldsam katarakt,
där över hällar vilda vågor forsa,
och häftigt brottande med hatets makt
de vreda virvlarna varandra korsa.
De kämpa avundsjukt om varje tum,
om varje linjebredd de girigt trängas,
de brusa vredgat upp och kasta skum,
när deras horder av en klippa sprängas.
Det är ett stormande, ett stoj, ett stamp,
som när en pöbel är försatt i svallning,
det är som lidelsernas vilda kamp,
som trotsar hot och viljestark befallning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>