Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Feuk, Mathias. Frödings dikter Parken och Atlantis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22ti
MATHIAS FEUK
farenhuter och impressioner, säger B., som hopades hos den
förströdde, liksom frånvarande diktaren, bildade en inre, halvt
omedveten stoff värld, och ur detta kaos steg en dag den
levande gestalten, den konturskarpa scenen fram: den kunde
göra sig fri under nattens drömmar, den kunde springa fram
till rytmen av en strof, som ringde i skaldens öron, den kunde
blixtra fram med intuitionens plötsliga klarhet vid anblicken
av ett ansikte och ett ögonpar". Säkert är det därför en
riktig karaktäristik, då det om Frödings poetiska fantasier
säges, att de "äro skapelser av hans undermedvetna jag, och
det är därför de stå drömbilderna så nära". — Men, som B.
själv betonat, även bakom drömmarna, de må synas hur
overkliga som helst, ligger i sista hand konkreta verklighetsintryck,
och det som gör en dikt skön, gripande, är innerst, att den
just är en "symbolisk självbekännelse", en bikt av vad en
själ "lidit, upplevat och erfarit".
Allt detta är otvivelaktigt riktigt och av B. både väl
och träffande formulerat. Men vad B. synes mig här ha
undervärderat är, att de erfarenheter och impressioner, som bilda
vår undermedvetna stoffvärld, naturligtvis kunna komma oss
till del ej blott genom de fem yttre sinnena i närmaste
mening utan även på annat sätt t. ex. på litterär väg. Nu har
ju en föregående, eller låt oss säga ännu existerande, litterär
skola i hög grad överdrivit denna det en gång lästas
betydelse för konceptionen av t. ex. en dikt. I sin reaktion mot
denna riktning har dock B. här givetvis gått för långt i den
motsatta. Vad det gäller, det må nu vara fråga om ett rent
yttre synintryck eller ett •> intryck av något läst, är väl.
hur detta intryck, under den tid det tillhört det
undermedvetnas område, har omformats. Och en dikts originalitet
beror ju dock på, ej varifrån motivet hämtats, utan hur det
använts, huruvida det i sin nya utformning samtidigt är en
"symbolisk självbekännelse". När det nu gäller en sådan
drömmare som Fröding, är det tydligt, att ett mycket stort
område av hans undermedvetna stämningsbotten skapats av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
