- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
233

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Feuk, Mathias. Frödings dikter Parken och Atlantis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÖDINGS DIKT KR PARKEN OCH ATLANTIS

233

intryck tillkomna läsvägen. Hans diktnings suveräna
behärskande av helt olika kultur- och stämningsmiljöer visar detta.
Visserligen har hans utomordentliga konstnärliga intuition
härvid varit verksam, men denna intuitiva säkerhet har
förvisso även vunnits genom ett rent teoretiskt behärskande av
kunskapsstoff från många olika områden. — Vad nu Atlantis
angår, synes det mig alldeles tydligt, att det verkligen är
Atlantissagan, som är den yttre impulsen. I den mening
nämligen, att det en dag gått upp för Fröding, att denna
var en djup och skön symbol — icke för hans Görlitz-vistelse
och dess erfarenheter och stämningar — utan för den
erfarenhet hans fantasi och tankevärld just då sysslat med:
erfarenheten av växlingens, kampens och förgängelsens sublima
fenomen men också av möjligheten att med upphöjd ro
betrakta detta fenomen fastän dess verkningar även skola drabba
oss själva

Att en eller annan detalj från de stämningar och de
miljöutsmyckningar, som finnas i Parken, kan gå igen i
Atlantis, skall ej direkt bestridas, men intet synes mig hindra
att även själva de yttre konturerna av den sjunkna staden,
miljön, är en skaldevision närmast byggd på litterära
upplevelser — och verkliga sådana bra mycket närmare till hands
än minnena från Görlitz parkscenerier. Vem har ej en
sommarkväll i en båt glidit över ett stillnat vatten, i vars dunkla
djup himmelns skyar speglat sig. Och vem liar ej då erfarit,
att de glidande molnfantomen eller stenarna, som skymtat där
nerifrån, kunnat taga nästan vilken gestalt som helst, också
av en stad med palatser, stöder, gator och torg, om nu
fantasien, drömmen av något fått sin riktning just åt detta håll.

Och även om nu B. anser det kunna bringas i bevis,
att Fröding vid skildringen av denna drömsyns detaljer måst
använda i det undermedvetna befintliga, tidigare
verklighets-intryck i yttre mening, kan jag dock ej finna fulltygat, att

1 Aven om man vill tolka Atlantis som en till sin grundidé
social dikt, verifierar ju detta på intet sätt B:s uppfattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free