Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM UPPKOMSTEN AV UTTli. SOM DIN STACKARE 239
om ett människokroppens hölje 1. ’beckbyxa’ om en sjömans
beckiga byxor. Ej heller säger man t. ex. om själfva
hufvudet ’mitt (ditt) dumhufvud’; det heter ’mitt (ditt) dumma
hufvud’ . . . Om man genomgår den rikhaltiga samling af
exempel på hithörande missfirmliga uttryck som K.
sammanställt, befinnes det, att bland de fraser han anfört ur
litteraturen ingen enda står på gränsen mellan båda betydelserna,
o. att af de ord han hämtat ur ordböcker 1. ur folkspråket
knappast ngt i fullt otvungen framställning lämpar sig för
båda användningarna. Och äfv. om helt visst ett o. annat fall
kan uppletas som bättre fogar sig in i K:s teori, blir det
dock tvifvelaktigt, om dessa äro af den betydelse att de
kunnat lämna utgångspunkten för en så vidtnående analogibildning
som den det här gäller."
De förklaringar som hittills lämnats — om vi frånse
Vigfussons — karakteriseras skulle man kunna säga därutav
att de gå ut ifrån possessivpronominet (för andra pers.
sing.), som ställföreträdare för en genitiv av ett eller annat
slag, och att det formella enligt dem icke spelat någon roll.
Orsaken till det motstånd de rönt ligger kanske just i detta.
För egen del kan jag icke komma ifrån den tanken att
det formella på något sätt spelat in. Vigfussons f)inn < fm
(h)inn > f)’inn är väl knappast riktigt men ännu ett
övervägande av hans tanke att förbindelsen (h)inn + adjektiv +
substantiv haft något med saken att göra torde icke vara ur
vägen. Det är nu detta vi i det följande först skola pröva.
I början av Heinrich von Kleists Michael Kohlhaas står
på ett ställe följande att läsa: "Er [Michael Kohlhaas] war
aber noch kaum unter den Schlagbaum gekommen, als eine
neue Stimme schön: ’Halt dort, der Rosskamm!’ hinter ihm
vom Turm erscholl und er den Burgvogt ein Fenster
zuwer-fen und zu ihm herabeilen sah." Tilltalet ’der Rosskamm’
verkar ju främmande. ttIm späteren Nhd." säger Erdmann,
Grundzüge der deutschen Syntax II, § 49, "ist der Artikel in
allen Fällen unmöglich. Doch scheint sich dialektisch in der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
