Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
OLOF (iJKUDMAN
något klädesplagg eller stundom på någon annan personens
tillhörighet." Sin mening illustrerar han med ett flertal
exempel varav jag skall anföra ett par. "Man kunde till en
person naturligtvis säga ’jag skall basa (klå o. s. v.) din
svinpälsd. v. s. ’pälsen (huden, kroppen) på dig. som är ett
svin’ men då svinpäls brukades även såsom egentligt
okvädinsord, sade man helt naturligt också ’jag skall basa (klå o. s. v.)
din svinpäls’ i betydelsen ’dig, din svinpäls’, och sedan på
ana-logisk väg ’jag skall basa (klå o. s. v.) din svinhund, ditt svin
etc., eftersom svinhund och svin liksom svinpäls brukas såsom
okvädinsord. Så kunde ock ditt kadaver i ’jag skall basa
ditt kadaver’ först användas i betydelsen ’din kropp ; sedan
uttryckte det ’dig, din usling’ o. s. v. Ett annat exempel.
Vi säga på nysv. din skrikhals, din gaphals till personer, som
i onödan använda sina lungor och sin strupe. Det var
alldeles i sin ordning att, vändande sig till en sådan individ,
säga kan din skrikhals (gaphals) icke tiga! ’kan din skrikande
hals icke tiga’. Sedan skrikhals, gaphals övergått till
värk-liga okvädinsord, brukade man i analogi med uttrycket i
nyss anförda sats även tig, din skrikhals, gaphals! ’tig, du
storskrikare’, och sedan även tig, din pratmakare! tigy din
åsna! o. s. v."
I SAOB har Tegnér under artikeln din åter tagit upp
till behandling bruket av poss. pron. T nedsättande uttryck.
Han vidhåller där sin egen förklaring och avvisar övriga.
Om Kocks yttrar han: "Det kan dock starkt ifrågasättas, 0111
den av K. ss. ett obestridligt faktum antagna
dubbeltydigheten verkligen (vid otvunget tal) förefinnes 1. förefunnits i de
anförda satserna. ’Kadaver’ kan, liksom synonymet ’as’,
användas om en lefvande människa, men svårligen lär det väl
brukas om en lefvande människas kropp. ’Beckbyxa’,
’svinpäls’, ’skrikhals’ äro vanliga i språket i sin roll af possessiva
ssgr., afseende personen som är utrustad med ngt af de
nämnda attributen, men näppeligen säger man (annat än refit
tillfälligtvis) ’skrikhals’ i bet. skrikande hals’ 1. ’svinpäls’
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
