Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Tvåstaviga adjektiv som förled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅSTAV IG A ADJEKTIV SOM FÖRLED
265
kar 161), "ott vidunder af gammalmod och enfald" (Hvar 8
Dag, 12/s 1915, omslaget s. 3) och gammalgreven hos Bo
Bergman (Skeppet 256). I intetdera fallet är författaren
norrlänning, varför man inte kan tillgripa förklaringen, att
dessa ssgr härröra från den av Cederschiöld angivna böjelsen
hos dessa för ssg i stället för attribut och substantiv.
Gammal-akademistema (Fredlund i Studier tillägnade Karl Warburg
63) och gammalidealismen (Fredlund, Ord och bild 1912,
539) stå i sin betydelse synnerligen nära ’gammalfennoman’
m. fi. — som deras motsats har man att tänka sig ny-.
Stjerne talar om gammalfuren (Sångerna om hemmet 56), Gustaf
Ullman om u gammalmans visa" (Caprifol 70); Ossiannilsson
har gammelgatoma (Ödets man 96); Martin Koch bjuder
bl. a. på ugammalgudens följe" (Timmerdalen 20),
"gammalfolkets sömn" (39), gammalguldet (95) och gammalvisa (292).
Strindberg har " gammelpartiets amulett" (Tryckt och otryckt,
H, 239). Om man nu inte vill erkänna dessa ord, som
förekommande i "riksspråket", utan i stället anser dem tillhöra det
(vadskolavikalladet? individuella-dialektala-landsortliga)
språket, visa de likväl, att skrivande svenska medborgare i
ingalunda ringa utsträckning använda dessa sammansättningar, och
då torde "riksspråket" göra klokt i att godkänna — godtaga
heter det på den allra nyaste tidningssvenskan —
sakförhållandet. Det är lätt att se, att i alla dessa fall är
forn-obrukbart. De båda orden ha skilda områden — åtminstone
väsentligen, och det är ännu ett skäl att hälsa gammal-ssgr
välkomna och önska, att de bli flera. De fylla ett tomrum.
— Ser man nu efter, hur det ställer sig med folkmålen, blir
man ytterligare uppmuntrad. Norrlänningarna känna och
nyttja dylika ssgr i rikt mått, som förut påpekats; ett
upp-landsm&l som Skuttungemålet har en mängd, t. d.
gammal-förna, -pappa, -prosten, -sindar, -suggan. I Södermanlands
skärgård heter örnen stundom Gammal-Anders. Hur långt
söderut dylika ssgr träffas i folkmålen, vet jag inte; ortnamn
med någon av gammal-formerna tyckas finnas även i södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
