Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Tvåstaviga adjektiv som förled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ltURKN G’.SON BERG
jektiven vara fullt brukbara, även om jag för tillfället saknar
ssgr av tapper, tucker och några till.
Enastående kallar Cederschiöld dunkelskimmer — jag
vet inte, om han därmed menar, att inga flera (nybildade)
ssgr med adj. på -el som förled äro honom bekanta, men har
svårt att få någon annan mening ur uttrycket. Gruppen
är emellertid synnerligen rik. Vanliga äro ju enkelbredd.
-lornjett och -rum (SAOB); enkelsäng o. s. v. torde nybildas i
fullkomligt obegränsad myckenhet, likaväl som ssgr med dubbel-:
dubbeljalusi (början av Drottningens juvelsmycke) dubbelträff
o. s. v.; dunkelmän (Fröding) är (liksom dunkelskimmer)
kanske sammansatt av två substantiv; ssgr med ädel-:
ädel-metall (Heidenstam), ädelskatt (Ullman, Sångarbikt 106),
"ädel-sinne och djupsinne" (Berg, Gustaf Fröding, 78), ädelsvenskon
(Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 1911, 31), behöva kanske inte
särskilt försvar, då de kunna hänvisa till bl. a. ädelmod ooli
ädelsten av den gamla stammen. Kortspelsspråkets singelkort
förtjänar också nämnas på grund av sin allmänhet. —
Vsel-gren (vanligt), Usel-Kitta och Uselkvist anföras av Hjelmqvist
bland vedernamn.
"Också ett avlett adjektiv såsom förled tyckes strida
mot riksspråkstraditionerna" skriver Cederschiöld, som
emellertid anför ur en av Bengt Bergs böcker hemligmakter,
hemlig folk, hemligfolksman och hemlig folkskvinna, varjämte han
erinrar om att det gamla ordet hemlighus lever kvar. Även
i denna grupp finnas likväl icke få nyare bildningar. Utom
de gamla och vanliga ssgr med fattig- (Jfattigfolk, -hus, -kvarter,
-vård m. fi.) erinrar jag om sådana ord som "vår stugas
fattig-färgu (Arvid Mörne), fattigbarn (Koch, Timmerdalen 74),
fattigseigneur (Ossiannilsson, Örnar 9G), fattigmarken (Koch,
Arbetare 10), fattigtomt (A. ;Strömstedt i Ord och bild 191’2,
537), fattigstaden (Siwertz, Cirkeln 267), Fattig-Pär Eriksson
och Fattig-Pär Tott kunna också antecknas. Dansk påverkan
är ovanligt påtaglig i hurtiglokomotiv (ingenjörstidskrift dec.
1914) och i viktigpettrarna (Ossiannilsson, Ödets man, 3M)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
