Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Två utbölingar inom svenska ljudsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
OLOF GJEUDMAN
f/sk, v/s, syskon, sti/rkæ. Men framför bakre konsonanter står e
och xp\ reg, egan, dyjgæ, legæ, bxpgd, stekæ, vekæ = vikka Vecka’,
nyjkdV, tykæ. (Samma regel för bruket av %, % ~ i, ip gäller,
enligt hvad jag själf iakttagit, också i Indal i Medelpad.)"
Lundell å sin sida uppger för (väl annan del av) Medelpad
I och i( även framför g(?), g och k. Bland hans exempel
"särskildt för Medelp." märkas f/k, v/ktf, ryg. Att g, k, ng
uttalas på ett för utveckling av % och y mera gynnsamt sätt
i vissa trakter av Närke, resp. Medelpad än i andra är
knappast troligt. Ställning framför g, k, ng torde vara
ogynnsammare för "ljudlagsenligt utveckling av i och i( än någon
annan ställning men att % och i[ kunna uttalas kort även
framför dessa buckaler, är lätt att genom *försök övertyga sig om.
När alltså mer eller mindre tydligt utbildade % och ?/
förekomma som korta också framför g, k och ng bör nog detta
betraktas som resultatet av en analogisk utjämning. När
Borgström om det med * betecknade slutljudet i supiner och pret.
ptc.7 r3pr. -it, -et säger: "Detta är väl en andra avart av /,
statt i upplösning och på väg mot d, som också ibland uppnås,
medan ibland / tydligt framträder", så kan det vara riktigt,
men det kan också vara så att vi här ha att göra med en
ställning där i försöker tränga in men ännu icke lyckats och
kanske inte heller skall lyckas.
Någon mera lysande framtid torde % och % icke kunna
påräkna. I stort sett äro de nog att betrakta som
övergångsljud. Då insonanteringen försvårade i:s och y:s funktion som
sonanter blevo % och \{ till: de dugde bättre till sonanter än
vanligt 7} och zy. Men då de tillhöra ett annat ljud system än
det i vilket de andra vokalerna ingå, kräva en annan
inställning av talapparaten än dessa kommer det troligen icke att dröja
. allt för länge innan de förlora sin dämpning och bli ljud, som
bättre passa in i det system i vilket / och y, ehuru utbölingar,
"i nödens stund" upptogos. Att regelbundet använda ett par
dämpade ljud tillsammans med för övrigt odämpade skulle
kunna jämföras med att alltid skriva ett par bokstäver bakåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
