Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Två utbölingar inom svenska ljudsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ UTBÖLINGAR INOM SVENSKA LJUD SY ST KM
25
taga artikulationsställets framflyttning till s-regionen såsom
det i tiden föregående. Och av vissa fonetiska skäl anser
jag en sådan framflyttning av artikulationsstället mest
sannolik även för de andra ^-dialekterna.
Är denna min förklaring av uppkomsten riktig så måste
naturligtvis de resonantiska varieteterna av ljuden i fråga hava
utvecklat sig ur de insonantiska. Så vitt jag kan se finns
ingenting som talar däremot. Vidare måste obetonat i och
y% på de håll där de övergått till % och ty, ha gjort detta
senare än betonat kort i och y och dessa väl i sin tur senare än
långt i och y. En starkare förträngning av
artikulationspas-set bör ju tidigare göra sig gällande hos den tryckstarka
långa vokalen än hos motsvarande tryckstarka korta
eftersom ju långa vokaler nästan alltid uttalas trängre än
motsvarande korta. När jag säger att ögg. i> U y > faller i
tiden före ögg. t> /, y > ty, menar jag naturligtvis icke att
den förra ögg. måste vara avslutad innan den senare börjar,
utan blott att dämpningen börjat hos de långa vokalerna.
Som icke alla ställningar gynna frikation av i och y är det
antagligt att icke alla i och y varit med om frikationen utan
att en del fått dämpningen i analogi med redan dämpade i
och y. En dylik analogisk utjämning få vi nog ofta tänka
oss ha ägt rum då ett ljud genomgående förändrats, även i
ställningar som tyckas böra ha motverkat utvecklingen, I
Askersmålet skall enligt Borgström ställning framför g-, k- och
»ø-ljud motverka dämpningen av kort i och y. I dessa
ställningar har målet enligt honom ett "/-ljud, något lägre än rspr.
korta / ock föga grumlat i klangen, samt ett /-ljud . . . stundom
liknande y, men oftast med hörbara räster av ty-artikulationen".
Andra Närkesdialekter förhålla sig något olika. I de korta
vokalerna i och y i svenskan sid. 207 anm. 5 yttrar Hesselman
om i och ty: "Dessa ljud förekomma, åtminstone enligt en del,
trovärdiga källor 1) för långt ljud, 2) för det korta ljudet
framför b, p, m, f, t, d, n, s. I t. ex. Krä. Edsb. heter det
fymar, sl\pæ, l[m, giftd, sp/næ, bjnæ, hi{næ, biftæ, stflæ, fi(læy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
