Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sahlgren, Jöran. Några ordhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ordhistoriska bidrag
1. Adjektivet blott.
I "Studier öfver de nordiska språkens primära
nominal-bildning" 2 (1900), s. 37 har Karsten tolkat fsv. blotter
’naken, bar, utblottad, obeväpnad, värnlös’, ä. da. blot 1) ’nøgen,
utildækket’ 2) ’tydelig, klar’ såsom utgående från ett
ur-germ. *blutta-, blotta- (ieur. bhlud-nö-) och med w-suffix bildat
på svagstadiet till adj. urg. blauta- (sv. blöt, ty. bloss).
På svagstadiet äro även bildade isl. blotna, fsv. blutna.
blotna ’bliva blöt’, nisl. bloti m. ’Tøveir, som opløser Sneen’
(Haldorsen)Härtill kan även läggas finl. blot(t)na, blåt(t)na
’bli blöt, mjukna’, blåta ’uppblöta, töa’, estl. blåte ’sumpmark,
djup dy, vattenpöl’, sv. dial. blotta up ’aufthauen’ (Möller
1807); gotl. bluttma ’dy’ (Säve, Skogens sagor 10 1877), no.
dial. blota ’blive blød\ blöte 1) blød Jord 2) Regn eller Tøveir.
Enligt Karsten skulle fsv. blotter vara ett inhemskt
nordiskt ord. Häremot tala emellertid starka skäl. Ordet
förekommer ej i fvästnord., ej i no. och sv. dialekter. Hela
ordets nordiska historia tyder på ett låneord. Falk o. Torp
ha ock (Et. Wb 1910) för da. o. no. blot antagit lån från
lågtyska dialekters blut, blot, som i sin ordning härledes (Fick
34, s. 287) ur ieur. *bhludnö-.
Adj. blut(t) är väl styrkt såväl från mht. som från
hög-tyska och mellantyska dialekter. Från lågtyskt område är
det däremot så gott som okänt. Ordet synes från
mellan-tyskt område ha spritts till högtyska dialekter. Från
medel-lågtysk tid, då fsv. blotter lånades från lågtyskt område är
ordet ej känt. Det är väl knappast tänkbart att ordet från
mellantyskt område så att säga hoppat över det lågtyska
området och trängt in i Sverge.
1 Karsten, a. arb. 1 (1895), s. 19 f., jfr Noreen, Abriss d.
ur-germ. lautlehre (1894), s. 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
