Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Studier i Runebergs komposita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I RUNEBERGS K0MP0S1TA
185
det l&ngt från mig att vilja kasta in i morgonglansen af ert
lif en kommande ålders skuggor (rektorstal 1850, E. S. 1,
366), de förströelser, den nyuppväckta naturens morgonlif
erbjuder mitt sinne (brev till Beskow 1863, E. S. 2, 290), jag
mins med fasa de år, då midt under blomningens och fullhetens
tid förödelsen kom ~ och lät träden ~ såsom stela vinterspöken
bortskrämma all glädje af sommarn (Den gamle
trädgårdsmästarens bref 4, 281), lifvets vårglans (Till fruntimren 4, 222),
mitt toma nattlifs skuggestalter (Chrysanthos, 4, 275), Den
gamle trädgårdsmästarens ’sommarverld af ord’ och ’bönens
varma sommarfläkf i "Nadeschda" appellera, liksom överförda
uttryck i allmänhet, till det allmänna och typiska. Mot dessa
stå blott trenne av mig antecknade, där tidsordet är av mera
momentan innebörd och därmed sammansättningen mera åt detaljen
syftande: en rosig vårsky lik, Stod för den gamles häpna blick
Nadeschda (4, 138). När i morgonlugnet öfver fjärden Första
gångens ringning ljöd (Kyrkan, 4, 258), [Dargar] Der han på
klippans spets i lugnet Lyssnade tyst till ljud från ett
nattmolns rand (Kung Fjalar, 5, 11), av vilka dock det mellersta
även i det sammanhanget har en ganska utpräglat syntetisk
karaktär och de två andra ett stänk av symbolisk. Härtill
komma de sammansatta adjektiven, som knappast ens
förekomma tidigare: Jag såg hennes blick stråla, jag hörde henne
andas med djupa, törstande drag, och jag tror att hon en
minut sökte Gud äfven i hans morgonglada verld (Den gamle
trädgårdsmästarens bref, 4, 299 f.), Och hon gömmer nu sin
sorg i skuggan Af en löfrik häck, vid samma bölja, Der hon,
femtonårig, fordom ofta Speglat sina morgonljusa löjen
(Nadeschda, 4, 168), nattsvart moln (Kung Fjalar, 5, 42), jfr också
’du nattburné> om Dmitri (Nadeschda, 4, 148), Inför hans öga
ligger Siikajokis nejd Så vinterödslig, som ett lik på båren
(Adlercreutz, 5, 305), Hur vinter stelt är ej hvart ord från dina
varma läppar, mer än om det ren I lustrer frusit under
hvit-nad hjessas snö (Kungarna på Salamis, 7, 218), en vårfrisk
kind (Chrysanthos, 4, 269).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
