Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
EINAli SMEDBERG
grunder fotad åsikt, men en serie av allmängiltiga satser
bevisa inte den sak, som skall bevisas genom dem. Nordström
har tydligen själv märkt denna svaghet i sin beviskedja och
därför hopat en sådan massa med argument — för att genom
mängden ersätta vad som felar i styrka.
Detta gäller mest den rent språkliga framställningen.
Och det är den, som jag här vill underkasta en granskning.
Det tillhör annat forum att skärskåda den litteraturhistoriska
argumenteringen — till äventyrs är denna starkare än den
språkliga skall visa sig vara.
Nordströms språkliga argumentering rör först och främst
frågan om Br. Besw:s dialektala ursprung. Vi sakna
uppgifter om Rudhelius’ författarskap till Br. Besw. liksom över
huvud upplysningar om Rudhelius" liv och arbete. Det blir
då en jämförande granskning av Br. Besw. och Rudhelius’
autentiska dikter, som får ge svaret på frågan om Rudhelius
kan ha författat Br. Besw. Vid en sådan granskning äro
naturligtvis rena språkfrågor av stor vikt — av lika stort
värde som de rent litteraturhistoriska fakta, man kan
framdra ur dikterna. När man nu vet, att 1600-talets skalder
och prosaförfattare i hög grad influerades av sin dialekt, och
att denna ofta får uttryck i deras produktion, är det klart
att en undersökning av dikternas dialektala ursprung är
av-stort intresse. Kan det nämligen bevisas, att Br. Besw. och
Rudhelius’ kända dikter äro skrivna på ett språk, som visar
så stora dialektala överensstämmelser, att författaren till Br.
Besw. och Rudhelius måste vara från samma dialektområde,
så ha vi onekligen fått ett bevis för att författaren till Br.
Besw. kan heta J. Rudhelius. Fastän detta bevis naturligen
ej ensamt kan ge oss rätt att identifiera de båda författarne.
Nordström tror sig nu ha funnit, att både Rudhelius och
författaren till Br. Besw. äro från Södermanland och att "
bådas språk snarast peka på de nordliga eller östliga delarna
av Södermanland — snarast Södertörn" (Samlaren sid. 130).
Han konstaterar dessutom, att iakttagelserna "koncentrera sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>