Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smedberg, Einar. Bröllops Beswärs Ihogkommelse och Johan Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS B1CSWÄRS IHOGKOMMELSE OCH J. RUDHELIUS 221
alldeles avgjort till norra och östra delarna av
Södermanland" (ibid. sid. 130). Detta gäller enligt Nordström både
Br. Besw. och Rudhelius’ kända dikter. Ar nu detta
riktigt? Ar det verkligen möjligt att ur språket i Br. Besw.
och hos Rudhelius framdraga så många dialektala drag, att
vi äro berättigade att hänföra språket till ett visst
specialiserat dialektområde? Och om så är fallet, är då språket i
Br. Besw. och hos Rudhelius så lika och överensstämmande,
att de olika dikterna måste vara från samma dialektområde?
För att så skall vara fallet måste tydligen de avgörande
dialektdragen vara så många och starka, att de ej lämna oss
tveksamma i valet av dialekt.
För att besvara dessa frågor vänder jag mig först till
Br. Besw. Men vid en granskning av denna måste då starkt
pointeras svårigheten att komma åt den ursprungliga
författarindividualiteten vad själva språket beträffar, då vi ej känna
författarens eget manuskript. Kännedomen om våra äldre
nysvenska manuskript gör det mycket troligt att avskrivarnas
egna dialektismer smugit sig in i de olika avskrifterna. Vi
kunna därför i flera fall ej med bestämdhet avgöra den
ursprungliga författarens dialekt. Blott i de fall, där samtliga
eller de bästa handskrifterna samtidigt förete en typisk
dialektform, kunna vi med säkerhet anta, att denna form varit
författarens. Detta är en svårighet, som Nordström ej till
fullo uppskattat. Han kan nämligen bygga en dialektal regel
på ett eller tvenne fall från en eller möjligen två
handskrifter, där de övriga och kanske bättre handskrifterna ha en
annan form. Under hela den språkliga undersökningen måste
vi därför ha vår uppmärksamhet riktad på förefintliga
skiljaktigheter mellan de olika handskrifterna och väga dessa.
De olika handskrifterna äro nämligen av mycket olika värde,
vilket Nordström alldeles lämnat ur räkningen vid sin
argumentering.
Till Nordströms språkliga argumentering skall jag nu foga en
del anmärkningar och följer därvid hans numrering (sid. 118 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
