- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
40

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

JOHAN GÖTLIND

Kär han var mig, mot mitt hjärta sluten,
dyrbar mer än annat allt i världen,
dubbelt kär är mig dock nu den ädle A.

Längtan heter min arvedel,
Slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar2.

Vad är det d&, som gör, att vi i prosastycket härovan
förnimma denna karaktär av fallande rytm, av Äpoetisk prosa"?
Granska vi de olika meningarna, finna vi, att i de allra flesta
fall står det viktiga i meddelelsen, det logiska predikatet, i
början av satsen. Det är därför, som predikatsfyllnaden och
objektet så ofta börja meningen i v&rt prov. Men det
viktigaste och nya ge vi ju huvudaksenten, och det redan bekanta
eller mindre viktiga får underordnade aksenter. Meningarnas
dominerande huvudaksent kommer därför att st& i uttryckens
början, och det hela f&r en "fallande karaktär" 3.

Låtom oss nu skärskåda ett prov med stigande prosarytm:

Det synes konsekventare, och är i samma förhållande
lättare, att som en flitig och lugn tysk, jude eller ryss samla
för att behålla, och endast giva ut det oundvikliga: eller att
som fransmannen samla för att njuta, ja så vitt möjligt frossa.
Men att samla för att kasta bort och det rätt ofta utan
njutning, utan avsikt, det stöter på en viss orimlighet, det är
svenskt. Man gör så, när fattigdomen är ens natursätt och
förmögenheten blott ett skämt. Man är då icke blott
oberoende av penningen — men, vad mera betyder, man är till
och med oberoende av dess vanliga frukt: njutningen4.

1 Runeberg: Molnets broder.

9 E. A. Karlfeldt: Längtan heter min arvedel i Fridolins poesi.

3 Jag vill härmed ej förneka, att själva schemat, som föresvävar
en diktare, i och för sig skulle kunna vara av det ena eller andra
slaget. Men det, som gör, att vi uppfatta det som stigande eller
fallande rytm, är dock beroende på materialets beskaffenhet.

4 Love Almquist: Svenska fattigdomens betydelse i Törnrosens bok
V, sid. 24 (B. Bergs ed.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free