Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
JOHAN GÖTLIND
en konflikt mellan versfyllnådens naturliga rytm och schemats.
Denna konflikt utmynnar i inkongruenser. Vi lida ej av
oegentligheterna, ty de överskylas av många skaldiska
skön-heter. Men jag tror nog, att varje läsare uppfattar dem i
alla fall. Korijamben i början av de jambiska versraderna,
som ju ganska ofta förekomma1, torde ha sin förutsättning i
denna strid mellan ett förelagt schema och ett motstridigt
innehåll.
Lättförståeliga bli också genom denna metriska
uppfattning den store trokédiktaren Runebergs många omplaceringar
av objekt, predikativ o. d., som av prof. Gustafsson uppvisats
vara så vanliga hos denne skald2. De äro ofta nödvändiga
för ön fallande rytm, just för att man skall få tyngdpunkten
i början av versen. För min del skulle jag således vilja
skriva ännu mer på rytmens konto, än Gustafsson gör.
Vad jag således har velat få fram i denna uppsats, är
kort sammanfattat detta: Urtypen för fallande och stigande
rytm ha vi redan i prosanf där fenomenet också uppträder.
För denna rytm spelar icke upptakten någon nämnvärd roll.
Vi få olika rytmtyper allteftersom huvudaksenten (d. v.. s. den
logiska tyngdpunkten) placeras i satsens (och versens) början
eller i dess slut.
Johan Götlind.
1 Se O. Jespergen: Den psykologiske Grund till nogle metriske
Fænomener, N. Beckman: Grunddragen av den svenska versläran2, sid.
50 f., B. Risberg: Den svenska versens teori, sid. 100, 106.
2 F. Gustafsson: Om ordställningen hos Runeberg i Joh. Ludv
Runebergs hundraårsminne, festskrift 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
