Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALLANDE OCH STIGANDE RYTM
43
Men om nu rytmen är beroende av satsens huvudaksent
och versradens logiska tyngdpunkt, så bör man vänta, att s. k.
barnramsor och versifierade, oförståeliga uppräkningar, där
man ej kan urskilja någon betydelse, i rytmiskt hänseende
skola vara fullkomligt indifferenta. Så vitt jag kan förstå,
är också detta fallet.
Ex.:
Ålami salami
sinka mi so
sebedéj sebedö
éxtra lara
Kajsa Såra1 o. s. v.
Jag för min del kan ej urskilja någon bestämd rytm.
vare sig fallande eller stigande, i detta prov. Det är i detta
hänseende karaktärslöst.
Jag undrar, om inte detta ger lösningen på en del
inkongruensfrågor, t. ex. den mycket omdebatterade inledningen
till Tegnérs Svea.
Tegnér använder i inledningen ett versschema, som mer
lämpar sig för stigande rytm, men innehållet i hans
sång-kräver fallande. Sången är ju en väckelse till svenska folket.
Skalden måste börja satserna med lystringsord:
Jord, som mig fostrat har och fädrens aska gömmer,
Folk, som ärvt hjältars land och deras dygder glömmer. ..
Bort med den falska konst, som sinnets kraft förvekar. ..
Det skulle bli för lamt att komma med ett betydelselöst
ord i början. Det högstämda innehållet pockar på plats åt
de aksentstarka orden i versens inledning. Å andra sidan
ville ju Tegnér nödvändigtvis skriva förra delen av dikten på
det erkända versmåttet alexandrinen2. Det blir på så sätt
1 Barnramsa från Västergötland m. fi. landskap.
- Se Schück och Warburg: Illustrerad svensk litteraturhistoria,
3. del; sid. 168 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
