Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUÖLLOPSBESWÄRS IHOG KOMME LSZE, ETC. 77
nödvändig och ödmjuk eftergift åt sanningen. Den eljest så
tillförlitlige Schefferus’, vid hans omnämnande av Rudlielii
dissertation meddelade, upplysning "Sudermannus", varpå jag
sedermera stödde min uppgift, liar nämligen visat sig felaktig.
För någon tid sedan fick jag nämligen från baron Joh.
Rudbeck del av en av honom nyss förvärvad släkttavla över
släkten Rudbeck, vilken lämnade de upplysningar, som
förgäves eftersökts i de vanliga genealogierna. Av den
framgick, att Johannes Rudbeckii dotter, Cecilia, 1642 bortgiftes
med Ericus Salamontanus, sedan prost i Munktorp, att deras
barn sedan togo sig namnet Rudhelius, att bland dem var sonen
magister Johannes, som "doog ogiffter". Här således
förklaringen till O. Rudbecks "affinis meus". Vår skald bör alltså
ej identifieras med den Joh. Magni Rudhelius utan angiven
nation, som inskrevs vid universitetet 1657 (ej 1658, som av
förbiseende står i min uppsats) utan hans rätta namn var
Johannes Erici Rudhelius, till nationen västmanlänning, och han
återfinnes bland de år 1654 inskrivna. Den första bröllopsdikten
är ju också skriven till ett bröllop i Munktorp.
Rent språkligt sett uppstå visserligen ej genom denna
upptäckt några nya svårigheter för min teori. Det har ju
visat sig, hur väl västmanlänningen Rudhelii språk förlikar
sig med sörmländskan, liksom Br. Besw:s gör det, och den
föregående kritiken torde väl ha klargjort vanskligheten av
närmare dialektala distinktioner inom ett större ungefär
enhetligt språkområde, när det gäller riksspråksskribenter. Mera
bryderi vållar däremot en annan fråga, som jag här endast
an tydnings vis kan beröra. Genom en serie jämförande
analyser av vissa dikter föranleddes jag i min uppsats att
antaga, att Br. Besw. skrevs omkring 1669. Å andra sidan
har Västmanland-Dala nations matrikel en anteckning, som
visserligen ej synes kunna verifieras från annat håll, trots
utförliga efterforskningar, att Rudhelius dog i Stockholm 1668,
dvs. samma år, som han disputerade för magistergraden.
Även om detta årtal är riktigt, tror jag icke, att det kull-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
