Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅUKE BlDltAG
199
lexika. Hiärtunge är naturligtvis nära släkt med de Övriga
smekorden på -unge t. ex. smekunge, sötunge, dvs. det är en
sammansättning med unge använt som smekord och betyder då
’(min) hjärtligt kära unge’ 1. dyl. Men på 1700-talet är det
säkert också anslutet till gruppen av övriga ord på -unge,
dvs. det kan kännas som ett dim inuti vum till hjärta,
använt som smekord (’mitt hjärta’), och blir synonymt med
’lilla hjärta’. I lexika står det som översättning till lat.
cør-culum, fra. petit coeur, ty. Herzlein (samt fra. mignon, eng.
darling), och kanske har hiärtunge från början skapats i
svenskan för att utgöra en motsvarighet till dessa vanliga
främmande uttryck (liksom bokunge till lat. Libellusl). Detta
förklarar, varför det på 1700-talet liksom lat. corculum och fra.
petit coeur (men i olikhet med det nusvenska unge med
sammansättningar) också kan användas om och till manfolk.
Sahlstedt översätter Hiertunge med ’Corculum, Amatus quis,
cui abblandimur’, alltså maskulinum, och i Argus är denna
användning den vanliga. Exemplen äro:
Den ena petit-maitren till den andra:
Ach, sij Scandale, hur mår du Bastie ? (åter en Kyss) tack min
Hiärtunge för sidst. II s. 106.
Deremot war jag ibland et slags goda dumma Siälar, som . . .
berömde alt det de sågo och hörde . . . Jag talade liksom de . . .
Jag kallade wåra Sprätthökar hurtiga Hiertungar, wåra Coquetter
Aller-käraste Creatur, wåra Pedanter Grundlärde Män. II s. 243.
Nu au contraire har min Hiärtunge altid nya tidzfördrif i parade,
at jag intet ögneblek må ledsna.
(Lisa Husbonde om sin cujonerade man, som äntligen
börjat lära sig vad hans frid tillhörer.) I s. 330.
Sqwaller-Andan talar:
Käringar äro mina särdeles Hiert-Ungar, Änglar och Redskap:
Genom dem hopsmider och söndersliter jag Giffterm&l, Frierier och
Wänskaper [H. = älsklingar’] II s. B7.
Som synes, är användningen ganska olika den nutida.
Göteborg i april 1917.
B. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
