Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ERIK WELLANDER
föringen av begrepp på semologiskt närbesläktade ord vid
närmare granskning för oss till åtminstone tre vitt skilda
problem: dels det rent morfologiska om ordbildningen, dit vi
hänvisades redan i grupp 2 i samband med metaforen; dels
ellipsens speciella problem, som är det centrala i Pauls första
avdelning; dels metonymiens och ’särskilt synekdochens mycket
invecklade stilistiska och psykologiska problem.
Därtill kommer så hos Paul en brokig rad av
betydelseövergångar, som trotsa vaije försök till logisk sortering:
hyperbolen och den därmed besläktade grovheten, litotes,
eufemismen, ironien osv., allt beroende på utomordentligt
viktiga och i betydelseutvecklingen djupt ingripande faktorer.
Det skulle föra för långt att här gå närmare in på alla
dessa frågor. Så mycket torde redan vara klart, att om
Pauls indelning också har stora praktiska förtjänster såsom
erbjudande en brukbar ram vid siktandet och insorterandet av
det samlade materialet, så är den å andra sidan intet
naturligt system för betydelseutvecklingen i sin helhet.
Klassifi-kationen kan ge nödtorftig ledning för materialets samlande
och grovsorterande, men den låter icke det väsentliga i
problemen framstå med nödig klarhet och den anger icke
riktlinjerna för forskningens vidare framåtskridande.
Mot Pauls klassifikation vänder sig nu med mycken
skärpa Wundt och hans skola. Wundt har från början en
helt annan utgångspunkt än Paul, som ju är språkman,
germanist. Wundt är skaparen av den moderna tyska
experimentalpsykologien och en outsider inom
språkvetenskapen, liksom Paul är lekman inom psykologien. Wundt
har också slagit sig på språkvetenskapen icke för att gagna
denna utan i det uttryckligt tillkännagivna syftet att ur
språkhistorien dra lärdomar för psykologien, enkannerligen för
den s. k. folkpsykologien. Språket är för Wundt "eine
Schöpfung des Gesamtgeistes", en av folkandens
betydelsefullaste skapelser, kanske den allra viktigaste; det utgör ett
utomordentligt värdefullt, ja omistligt studiematerial för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
