Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HI8T. BETYDELSE LÄRANS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 22J)
P& detta område finns mycket att göra, såväl för den
principiella utredningen av det psykologiska förloppet vid
inlåningen som med avseende på de särskilda orden och de
olika författarnas och översättarnas ställning till betydelselånen.
Därtill kommer slutligen den ofantliga massan av
betydelseförändringar, vilka bero på ordens rent mekaniska
användning i det syntaktiska sammanhanget, i ordfogningen ocli
satsfogningen, och vilkas behandling alltså måste bli av
syntaktisk art; dessa betydelseförändringar utgöra i själva verket
huvudföremålet för den historiska syntaxen. Såsom allmänt
kända exempel kan man anföra negationens överföring på
syntaktiskt förbundna ord, t. ex. franska pas, point, eller
övergången av temporala konjunktioner till kausala, som man
ju brukar förklara ur en förväxling av post och propter, en
förklaring, som i och för sig är riktig, men som för att få
något värde måste belysas med exempel.
Grundvalen för all semologisk forskning måste
naturligtvis vara en riktig uppfattning av betydelsens begrepp. Jag
vill därför inte sluta denna lilla översikt utan att ett
ögonblick gå in även på den sidan av saken.
Språket är lika litet som det enskilda ordet en
organism, som födes, utvecklar sig och dör. De bilder, som
hämtats från det organiska livet för att uttrycka språkliga
företeelser, lågo särskilt nära till hands för en generation, som
växte upp under trycket av utvecklingslärans biologiska be-
= da. ud fra < ty. von (diesem Gesichtspunkte, dieser Voraussetzung)
au*, som enligt gängse bruk på svenska heter från {denna synpunkt
etc.), eller det bland svenska spr&kmän vanliga uttrycket gå tillbaka
på något < ty. auf etwas zuriickgehen för det naturliga gå tillbaka till.
Andra exempel äro méllanfall « Ztoischenfall, St. D. 26. 3. 17,
klippt ur en tidning i Finland), sammanbrott (< Zusammenbruch,
Hj. Branting), en stöt (utlåtanden, D. N. 31. B. 17), inlemma (<
ein-gliedem, U. N. T. 31. 6. 17).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
