- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
228

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

KRIK WELLANDKK

motsvarighet är sekundär; den nya betydelsen framgår ur
tvåledade uttryck som transponerats 1.

Ett undantag utgöra de fall, där ordens likhet göra den
rent yttre fonetiska associationen mycket stark t. ex.
villkorlighet (var satt i stället för lag och rätt, U. N. T. 22. 1. 16)
av ty. Willkürlichkeit, överdraga (makten till Venizelos, D. N.
26. 9. 16) av iibertragen, förskruvat (nit, Sv. D. 20. 11. 16)
av verschroben, smyckWsa (vers, Sixten Belfrage) etc.
Synnerligen vanliga äro dylika överflyttningar från danskan och
norskan, t. ex. lika starkt gentogo sig handklappningarna (D.
N. 28. 11. 16). Hit höra svenskamerikanskans krossa (Atlanten),
gå (hem till Sverige), leva (i Boston), (tvätta sig med) såpa
osv. Här föreligger i vissa fall ovillkorligen en
betydelseöverföring från simplex till simplex; men, märk väl, här kan
man endast med mycken reservation tala om betydelselån.
Riktigare ur genetisk synpunkt är att beteckna denna
företeelse som inlåning av ord under samtidig anpassning till
inhemska uttals- och böjnings vanor genom lånets assimilering
med fonetiskt, ev. också semologiskt närstående ord. Även
här gäller naturligtvis vad som redan anförts om troperna,
dvs. att den nya betydelsen icke har uppstått ur eller
utvecklats ur den gamla utan genom rent yttre påverkan
tillförts ordet, genom lånets anslutning till ett redan existerande
inhemskt ord, alltså schematiskt:
aufschreien —
(= ’skrika till’)
upp + skrika——
(sammans. obefintlig i sv.)

Willkürlichkeit
(= godtycke’)

villkorlighet ._

(eljest =’Bedingtheit’)

skrika upp (= ’skrika till )

villkorlighet ( =’godtycke’)

1 Jämför ocks& för att nu ta nftgra exempel med andra
prepositioner det nu moderna ut ifrån {denna synpunkt, denna förutsättning)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free