Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOItKNINCi A U OCH NÄRSLÄKTADE UTTALSFEL
47
noget af de to sprog så fuldkomment, som hvis han
havde indskraenket sig til et sprog; kan det
over-fladisk ta sig ud, som om han talte ganske som de
indfødte, så mangler dog sikkert den fineste
sprog-beherskelse — jeg tvivler om at man nogensinde
har set et barn, der er blevet opdraget på to sprog,
virkelig blive fremragende sprogkunstner (digter,
eller veltalende) i noget af dem. Og for det andet
har det hjernearbejde der i de unge år or gået til
at laore de to sprog istedenfor ett, sikkert taget
noget fra den kraft, hvormed andre ting kunde o£
skulde vaere laert. En undersøgelse vilde måske
føre til det resultat, at ikke en eneste af dem
men-neskeheden ser op til som de mest fremragende på
virkeligt vaerdifulde områder, har vaeret
to-sprogs-børna.
Jag tror väl knappast, att Jespersen har rätt i sin
sistnämnda förmodan. Lyckligtvis ha f. ö. icke alla som lärt
att tala främmande språk tidigt, varit att betrakta som
två-språksbarn i den bemärkelse Jespersen åsyftar, ty vanligen
har väl modersmålet haft övervikten. Men dock har han
säkerligen rätt i sin varning för inlärandet av ett extra språk
på en mycket tidig ståndpunkt och detta både, då han
menar, att det kostar barnet ett verkligt hjärnarbete och då
han påpekar risken av att intetdera språket blir riktigt
fullkomligt. Han syftar tydligen mest på förmågan att bilda
uttryck och vändningar; jag har ovan påpekat, att även
uttalet kan taga skada.
Då vårt språk är ett av de härligaste arv våra fäder
efterlämnat åt oss, är det obestridligen en fosterländsk plikt
att taga vara på detsamma och lämna det i bättre skick eller
åtminstone icke i sämre åt dem, som komma efter oss.
Doktor Gillis Bratt har nyligen med rätta påpekat, att
svenskan är ett ur röstfysiologisk synpunkt gynnsamt språk, ja
ai det närmaste lika ’gynnsam’ som de ’bästa* språken, dvs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
