Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STURZEN-BECKERS DANISMER
55
kåsör, mindre värderad — men med orätt — var han som
skald. — Han har också varit utsatt för det starkaste danska
inflytandet. Redan 1839 hade han på genomresa från Paris
vistats en kortare tid i Köpenhamn. På hösten 1844 företog
lian en resa dit och kom att stanna ända till 1847, då han
flyttade tillbaka till Sverige ocli i Hälsingborg grundade
Öresundsposten, som blev ett språkrör för hans skandinaviska
strävanden. 1854 bosatte kan sig emellertid åter i den danska
huvudstaden, där han kvarstannade till 1863. Detta år flyttade han
definitivt över till Sverige och slog sig ned invid Hälsingborg.
Där bodde han till sin död 1869. Från och med 1844 stod
han, genom sina personliga förbindelser samt litterära och
politiska intressen, i den livligaste kontakt med förhållandena
i Danmark.
Härigenom blev danskan i hög grad hemvan för honom
— han lärde sig t. o. m. att obehindrat skriva danska1. Och
därför slunko lätt danska ord och vändningar med —
säkerligen ofta utan att han var medveten därom — då han
författade på sitt modersmål. Det är emellertid ingen anledning
att anse alla, eller ens de flesta av danskheterna i hans språk
såsom tillkomna genom omedvetet lånande. Ty vi ha
uttalanden av honom, som antyda ett motsatt förhållande. Han
skriver nämligen i förordet till sin på danska skrivna bok
Over Sundet (Smaa bidrag til nærmere bekjendtekab med
Sverigs historie, Naturforhold o g Cultur, Kbhn 1864): "Da
jeg lier optræder som Forfatter i et Sprog, som ikke er mit
Modersmaal og som, netop på Grund af den store Lighed
med det svenske, frembyder for en svensk Pen de meest
for-tvivlede Yanskeligheder, vil jeg uden Tvivl med Hensyn til
Stilen trænge til stor Overbærelse fra Kritikens Side; jeg
udbeder mig den, ikke for min egen, men for Sägens Skyld.
Man vil vistnok månge Steder bemærke, at Det eller Det
er tænkt paa Svensk, man vil ogsaa hist og her paagribe
1 Jfr J. Michaelsen: Fra min samtid, II: 57 (Kbhn 1893).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
