Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KELLGRENS SISTA DIKTNING
85
Och Albert Nilsson har sammanställt Sigvarth och Hilma med
Den nya Skapelsen1. När jag med anledning av Nilssons
framställning läste de tre dikterna bredvid varandra,
frapperades jag av n&gra detalj överensstämmelser, som knappast
kunna vara tillfälliga.
Nilsson antar som sannolikt, att det är samma Hilma,
som besjunges i båda dikterna, antingen hon nu är en
verklig kvinna eller en drömgestalt. Hon är ju i båda fallen
en uppenbarelse från en högre värld, vilken mött skalden
"som en plötslig skönhetssyn"2. Mera överraskande är hans
säkerligen fullt riktiga antagande, att Kellgren skapat själva
namnet såsom feminin motsvarighet till det fornnordiska
Hilmer8. För Hilma-gestaltens identitet i de båda dikterna,
som jag obetingat tror på, synes mig tala ej blott dess i
båda fallen överjordiska karaktär utan även själva det
språkliga uttryck, varmed denna betecknas. I Sigvarth och Hilma
kallas hon Änglars urbild, vilket fördjupats i Den nya
Skapelsens ledmotiv:
Du, som af Skönhet och Behagen
En ren och himmelsk urbild ger!
Med Sigvarth och Hilmas hjältinna hade dock Sigvarth
upplevt en typisk rococoscen. Den nya Skapelsens Hilma är
fullständigt eteriserad, kanske man vågar säga platoniserad.
Hon är skönhetens och behagens urbild, skaldens fylgia —
märk Övergången till jagform! Så vitt jag kunnat finna,
använder Kellgren ordet urbild endast på dessa båda ställen.
Som jag nedan skall söka visa, är det ett förmodligen genom
Lidner förmedlat tyskt lånord, som i likhet med ett
närbesläktat av samma ursprung, nämligen ideal, är karakteristiskt
för Kellgrens nya personliga och litterära ståndpunkt.
I Til Christina skall man också finna överensstämmelser
1 Svensk romantik. Den platonska strömningen. Lund 1916, s. 81 f.
2 Nilsson, a. a., s. 82.
3 a. a., s. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
