Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
J. ViKTOtt JOHANSSON
Det är ju överflödigt att förklara, att denna
undersökning av ordet urbilds historia på intet sätt gör anpråk på
fullständighet. En sådan skulle kräva förutsättningar, som
jag helt och hållet saknar. Men d& jag ovan tillmätt ordet
en viss betydelse vid framhållandet av sambandet mellan
Sigvarth och Hilma och Den nya Skapelsen, har jag ansett
en liten historisk orientering p&kallad. Vad jag velat
framhålla, är endast, hur Kellgrens upptagande (säkerligen från
Lidner) av detta tyska lånord också i sin mån är
karakteristiskt för hans nya ståndpunkt. Ungefär samtidigt upptog
han ju från Lidner, i varje fall från "den epileptiska poe*
sien", ett par av just de uttryck, han i noterna till Man
ägor ej snille för det man är galen starkt fördömt: den
himmelska flägten ("kom så en flägt ifrån det höga"), Spherernas
harmoni ("de höga spherers harmonie")1. Vid denna tid är
han också den förste, som hos oss använder ordet ideal
(belägg från 1790 och 1793)®. De höga sfärers harmoni, fläkt
från det höga, urbild, ideal, det är ord, vilkas innebörd
förträffligt belyser skaldens tanke- och föreställningsvärld vid
den tidpunkt, då, som han säger i Den nya Skapelsen:
Kring rymden nya Himlar sträcktes,
Och Jorden nya skrudar drog,
Och Bildningen och Snillet väcktes,
Och Skönheten stod up och log.
Att denna genomgripande förnyelse icke skett utan kontakt
med den i tiden vitt utgrenade platonska strömningen, har
Nilsson övertygande framhållit, även om Kellgren själv "kan-
par belägg, i vilka urbild användes om petrificerade djur: "deremot
förekomma äfven ganska många petrificater, hvilkas urbilder ännu
lefva, dels i hafvet, dels i sött vatten44. (Årsberättelser om
vetenskapernas framsteg, afgifne af Kongl. Vetenskaps-Academiens
embetsmän. Sthm 1823, s. 371.)
1 Jfr Ek, a. a. Samlaren 31 (1910), s. 233.
1 Jfr Nilsson, Tegnérs filosofiska och estetiska studier, inledn. till
Tegnér, Filosofiska och estetiska skrifter. Sthm 1913, s. 76 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
