Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
NA T. KKCKMAN
för Frödings bekanta dikt Jonte och Brunte. Han anser,
att ingen skulle vilja godtaga följande uppdelning.
Och Jon-1 te han fum-/lade
Ditt-/ligt med töm-/men.
För min del hyser jag inte det ringaste tvivel, att. versen
är att uppfatta just så. Den är en fyrtaktig, anapestisk vers
med jambisk ingång och dubbelt rim. ett rim inuti versen,
vilket på hos våra skalder vanligt sätt sättes i radslut. Jag
uppdelar versen så:
Och Jon-/te han fam-i lade dru-jligt med tömmen/
Och Brun-jte han drum-jlade fram/ utmed strömmen*.
Det enda som härvidlag för mig gör någon svårighet,
är hur sista takten skall betraktas. "Fallande-stigande"
takter vid versslut äro svåra att förneka, om jag än med
Risberg är ense, att den övertaliga stavelsen ofta får räknas
som egen takt, se därom nedan.
* I min verslära (2:a uppl. s. 111) har jag framhållit-, att versens
si vi t icke alltid täcker sig med versradens, icke ens med den av rim
markerade versradens slut. Som exempel har jag anfört Tegnérs
Sång till skånska lantvärnet. Min mening delas av Albert Nilsson,
som i "Svensk romantik" s. 105 framhåller identiteten i rvtm mellan
A ena sidan Tegnérs strof:
En flicka med svävande lockar skall gå
och fålla cn bävande tår däruppå
och skalderna sjunga med hjärtat i brand
den slumrande unga, som föll för sitt land
ocli å andra sidan Atterboms:
Se, Maj bland chariter dig skyndar emot,
den lockiga ängeln med dansande fot.
Ur doftande häckar hans anlete ler,
och böjd på narcisser i källan lian ser.
"I)»’t rytmiska schemat är identiskt", säger Nilsson, och man torde
få ge, honom rätt, bra liten avsaknad kännes efter de utelämnade
rimmen. Jfr även Böök, Svenska studier s. 467. — I princip
erkänner Risberg s. 194 och 232 en dylik "orytmisk versavdelningu.
Varför lian ej i här luu-ttnla fall anser den föreligga, förstår jag ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
