Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILD8PUÅKET I SENSITIVA AMOUOSA
175
varieteter av den; och vore jag som du, skulle jag plocka
några sådana och sälja på torget.
Man behöver ej nödvändigtvis i de citerade raderna lika
litet som i Sensitiva amorosa överhuvud se ett sjukligt begär
att skildra de patologiska sidorna av själslivet. Men att Ola
Hansson lik visst hörde till den generation, avars själ
kommit till världen med ett 8&ru, det kan väl ej bestridas. Och
att den generationen utgjordes just av symbolisterna men ej
däremot av de egentliga naturalisterna är visst. Och att
denna andliga ’hudlöshet’ — för att använda ett av Ola
IJanssons egna älsklingsuttryck — på en viss punkt av
sjä-len gjorde den generationen särskilt känslig för och
uppmärksam på själslivets ’morbida’ sidor är otvivelaktigt.
För vaije gång, för övrigt, jag på nytt genomläser
Sensitiva amorosa, slår det mig allt starkare, att detta är
symbolism och icke naturalism, även om drag av denna senare
konstform kunna påvisas. Den karaktäristik t. ex. av
livsångestens fenomen, varmed den femte av de små
berättelserna inledes, är renodlad symbolism.
Vad är den, denna andlösa rädsla, denna själens
beklämning, denna väsendets fistelsveda, vilken gör ont som då
köttfibrerna i ett färskt sår skälva kring det vassa instrumentet,
denna allmänna livsångest, vilken så många av det nutida
släktet gå och bära på, — vad är den, vilket är dess väsen
och vilken är dess orsak? En rent fysiologisk disposition,
lönnliga sjukdomsprocesser i blodet och nerverna? Ja, men
vad är det för skumma vidder, i vilka den inre blicken så
ångestfullt letar efter något anat lurande och hotfullt, vilket
är, preciserat, innehållet i detta abnorma men konstanta
själstillstånd, vilken är den dolda giftkällan, som det suger sin
näring ur, vad är det för en monstruös parasit som vuxit
sig fast vid känsloorganismens mittpunkt och som där lägger
sina ägg och ynglar från sig. Är det förgängelsen som
kommer nutidsmänniskan närmare, döden som hon ser följa sig
som sin qgen skugga och som hon ständigt hör tassa bakom
sig och vars isande pust hon känner i sin nacke,
benrangels-mannen som sätter in till hennes ansikte sina vita tandlösa
käkar och sina tomma svarta ögonhålor? Eller är det ödet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
