Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILD8PRAKET I 8BN8ITIVA AMOROSA 177
ett enda växlat ord skulle varit ett helgedomsbrott, och att
vi nu hade att var för sig värna om minnet".
Även detta monotont upprepade "och att", enformigt som
dimdropparnas fall, är ju symbolism förd ut i själva stilen.
Överhuvud var upprepningen ett av symbolisterna med
förkärlek använt stilistiskt effektmedel; även här kunna de peka
på Poe som föregångare.
De för symbolismen karaktäristiska ’symbolerna’, säd ana
som t. ex. den ovan anförda, där landskapet framställes som
ett själstillst&nd, möta för övrigt ofta här i Sensitiva amorosa.
Likartad med föreg&ende är t. ex. följande lilla fina parallell:
Jag tyckte mig se henne vandra fram genom sin
födelsestads smala buktande gator . . . Det är mot kväll, solen
står lågt och skall till att gå ned, måsarna kretsa och skria.
Östersjön ligger vid i speglande gröna reflexer; och hennes
egen ungmösjäl är som denna sollysta skiftande oändliga yta.
över vilken måsarna kretsa och skria, — vid, tom, mättad
av ro, med lena känsloskiftningar och kretsande sorgsam t
skriande tankar, som genast åter tystna och vila.
En än mer typiskt symbolistisk symbol är denna:
Då han blickade in i detta sensitiva-anlete och dessa
sensitiva-ögon, kunde han förintas i ett sorgsenhetens
nir-vana, vari han icke hörde annat än ett dämpat spel i
fjärran av den melodi som är livet, — så smärtsamt ängslande.
S9PI då det är natt omkring dig, och tyst, och du så
plötsligt Jiör . en snyftning och icke vet varifrån den kommer
ellfcr yem det är som gråter.
Det är visserligen ej lätt att hos symbolisterna draga
betefcäfüda gränser mellan vanliga metaforer, bilder i allmänhet,
och symboler. Särskilt hos Ola Hansson, här i Sensitiva
amorosa’, äro bilderna ofta vad man, om man skulle hålla
strängt på distinktionerna, borde kalla liknelser, utförda
jämförelser* där båda leden sammanställas med ett som eller
såsom. Det väsentliga är emellertid ej, om dessa bilder skola
benämnas metafor i inskränkt mening, liknelse eller symbol.
Utan detta är själva jämförelsens art, de olika
föreställningsvärldar, från vilka de två jämförelseleden äro hämtade. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
