Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
THEODOR HJELMQVIST
likt, Gud fader själv, utan Kristus, "Människosonen" (se det
citerade stället i Apostlagärningarna). Uttrycket "i
Gudomsära" 1 motsvarar "på Guds högra sida" i berättelsen om
Stefanus. Enligt den gamla dogmatiken var Kristi sittande
eller st&ende på Gudà högra sida (hand) — sessio ad dextram
Dei — en grad (den fjärde) i hans apphöjelsetillstånd (se
t. ex. Norbecks Lärobok i Theologien11 115) och har
följaktligen ansetts vara ett uttryck för hans "Gudomsära"2.
"Menniskan i Gudomsära" i st. f. "Människones Son på
Guds högra hand" vittnar om en för Stagnelius karakteristisk
självständighet i förhållande till den bibliska framställningen.
Skalden har översatt dennas uttryck till sitt eget språk.
Ler är sannolikt nyttjat i ursprunglig betydelse.
Martyrerna tycka sig se, att Frälsaren med välbehag ler emot
sina trosvittnen3.
Även Stagnelii användning av verbet le om Jesus saknar
nytestamentlig hemul4. Jfr att samme skald i Christi
födelsenatt (1813) säger att världsförsonaren "vid Modrens hjärta log",
se Bööks uppl. 1:26; jfr även att han i Längtan (cit. uppl.
2: 199) låter själen förklara om Jesu kärlek, att den ler i
3ipporna.
1 Ordet förekommer även i Stagnelii Floden, se Bööks uppl.
2: 292, och redan i Oxenstiernas översättning av Milton, där Jesus
säger, att han för människornas skull vill nedlägga sin Gudomsära (i
eng. orig.: glorie), se Oxenstierna, Arbeten 4: 91 (1815). Användningen
av ordet hos Oxenstierna stämmer alltså med bruket därav i
Martyrerna.
2 Jfr att Kellgren i sitt ode över Christus låter denne i den
öppnade himlen visa sig "krönt med Majestät och äratt, se Stockholms
Posten 1779, nr 69.
8 Mindre troligt är att ler skulle betyda "glänser, strålar".
I denna betydelse förekommer le i andra dikter av Stagnelius. Jfr
ätt det i Christi Födelsenatt (Bööks uppl. 1: 24) talas om en
"silfver-klarhet" som ler, och att det i Agnes (Därs. 1: 344) säges, att "ett
skum likt perlor på vätskan ler".
4 I Davids andra psalm säges det visserligen, att Gud ler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
