Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
OSKAlt LINDÉN
som sitter på en av trädets grenar sitter i trädet, dä ban
ju ät alla håll omgives av grenar, kvistar och blad. Han
sitter sålunda bland grenarna och bladen, (inut)i trädets krona.
På samma sätt har den, som går i skogen, trädstammar och
buskar omkring sig och trädens kronor över sig. Status
principatus (Vårt Språk V. 213) föreligger väl i: frukten,
äpplena på trädet, inessiv däremot i: Ett och annat äpple, som,
gömt bakom ett löv, ännu satt kvar i trädet. Strindberg,
Giftas, 1886, II. 11.
Vid många substantiv användes både i och på vid lokal
inessiv. Valet av den ena eller andra prepositionen bestämmes
av det genom substantivet betecknade föremålets beskaffenhet.
Ex.: sitta i en stol : sitta på en stol. I första fallet är det
fråga om en länstol eller liknande stol med sidostöd, i andra
fallet betecknar substantivet en vanlig stol med endast
ryggstöd. Likaså säger man kanske snarast "sitta på en
pinnsoffa? men "i en resårsoffa", i vilken man ju sjunker ned.
Selma Lagerlöf skriver dock: Han tog en bok och satte sig
1 pinnsoffan borta under fönstret. Jerusalem I. 124.
Utanför i gräset lägrade de kostymerade, Heidenstam, Från Col di
Tenda, 1911, s. 101. Det var skönt att vila på det korta
gräset, Hallström, Nya noveller, s. 116. En skalbagge kröp
på sanden. När han nu vandrade i sanden (på havsstranden),
Strindberg, I havsbandet, 1914 s. 102. Han gick ut att vandra
på den nyfallna snön, ib. s. 239. Han stod och trampade
upp och ned i snön som en ivrig häst. S. Lagerlöf,
Osynliga länkar, 1909, s. 37. ttGå på en ängu : "gå i en äng*.
I förra fallet tänker man sig en slåtteräng utan eller med få
träd och buskar, i senare fallet däremot tänker man på en
skogsäng. O, vart gå vi, vad stigar skola vi vandra, vi,
då vi ej mer på jordens grönskande ängar vandra, Selma
Lagerlöf, Gösta Berling, 1904, s. 270. Liksom på trots valde
han ofta sitt sovställe pà ängen mitt framför Ulv Ulvssons
gård, Heidenstam, Folkungaträdet, 1911, I. 141. På ängen
och i köket var det för hett att gå skodd, Strindberg, Hemsö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
