Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Ett par konjunktionsuttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PÅK KONJUNKTIONS UTTRYCK
43
i de tre fall, han gör bruk av dessa vändningar, icke någon
gång och. I det prosafragment och de ungdomsbrev, som
Böök och Wrangel intagit i första delen av Tegnérs samlade
skrifter, använder Tegnér fem gånger sådana konjunktioner
men då endast en gång ocli (dels och dels s. 255). Än strängare
är Snoilsky i de brev, som Ruben Berg meddelar i Snoilsky
och hans vänner, ty de sex gånger, han låter dels — dels
flyta ur sin penna, följer aldrig något och med. Även
utanför brevstilen, vare sig mera förtrolig eller beräknad för
all-mäuheten, skönjer man samma tendenser. Wennerberg har i
sin inledning till Gluntarne 2 dels — dels, 7 än — än mot
1 än och än och detta treledat. Än mera konsekvent
förefaller, såsoin man kan vänta, Wirsén. I dennes minnen av
Oxenstierna, Nicander och Beskow uppträda dels — dels resp.
tio, åtta ocli aderton gånger, än — än fyra, två och sex ggr,
men ingendera gången inskjutes något och. Och förhållandet
torde vara enahanda i Wirséns övriga produktion. Lika
pålitlig visar sig ock Nyblom, om man får döma efter hans Bilder
från Italien och Estetiska Studier (alla samlingarna). Han
har där endast dels — dels (98 ggr), än — än (23 ggr).
Visserligen icke fullt så rättrogna men i alla fall med tydliga
sympatier för de och-lösa vändningarna framträda även nutida
akademister. Så uppvisar Schück i sina minnen av Engelbrekt,
Petrus de Dacia, Berch, Gustavianska brev, Huvuddragen av
Sveriges litteratur, En äventyrare endast än — än (5 ggr).
Vid dels försmår han och 68 ggr. Endast två ggr tager han
det till nåder, och i ett av dessa fall är det treledat. Samma
tendenser spåras hos Hallström, som i Vilsna fåglar, Purpur, En
gammal historia, Briljantsmycket, Våren, Reseboken, Thanatos,
Döda fallet, De fyra elementen och En skälmroman har 19
dels — dels mot 4 dels och dels, 16 än — än mot 3 än
och än. Vad den senare kombinationen beträffar, tyckes Hans
Järta luta åt samma håll, ty i hans valda skrifter, utg. av
Forssell, stå två än och än mot 16 än — än. Men han blir
mera vacklande, när det gäller den andra kombinationen, ty
mot 29 dels och dels uppvisar han endast 47 dels — dels.
Dock överger han mer och mer det bindande och. Före 1817
använder han det uteslutande (8 ggr), men sedan vacklar bruket
mellan 1823—1832 (19 med och 18 utan och) för att sedermera
i övervägande grad gynna sammanställningarna utan och (29
mot 2). Var det månne en påverkan av den akademiska
uppfattningen, som vid den tiden kom till synes i dess språklära?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
