Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Ett par konjunktionsuttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
J. B. HYLÉN
Ibland uttryckes det nekande genom konjunktionen varken —
eller: De hölle före, det varken de nu i fr&ga varande skrifter,
som vunnit Accessit, eller de. som framdeles med en dylik
belöning kunde ihågkommas, borde av akademien utgivas,
utan att sådant finge ankomma på författarens eget behag
och egen kostnad (Rosenstein 1767, Sv. ak. dagbok (Schücks
uppl.) 103). Samma konstruktion går igen hos Tegnér, Saml.
skr. (nat.-uppl.) II, 110 (1827), fru Schwartz, Positivsp. son
304 (1863), Warburg, Essayer 124 (1897). Någon enstaka gång
uppbäres negationen av prefixet o i ett sålunda prefigerat
adverb: Man visste tämligen allmänt, att fröken Z. omöjligt
kunde bliva gift för sina penningars skull, utan att hennes
skönhet ensam måste förskaffa henne en man (Schwartz,
Fåfängans barn (uppl. 1915) 8). Ibland antydes negationen genom
näppeligen: Jag tror näppeligen, att Gud erkänner Tyskland
som sin skapelse, utan att denna stinkande kloak är en
sammanträngd och hårdnad deg av onda vätskor (Albano-Adlersparre
1860 enl. A. M. Roos, Ett gammalt familjearkiv 317). Ibland
står i samordningens första led ett rent jakande uttryck som
ersättning för ett nekande sådant, såsom ganska litet i st. f.
inte mycket: Man har vid dem observerat, att ganska litet
av privatis inflyter, utan att det mesta arbetas för fältkistor
(Berch 1735 enl. Schück, SAH 1916 s. 144).
Klart är ock, att de båda motsatserna ej behöva utgöras
av att-satser. De kunna lika bra vara infinitivkonstruktioner:
(Hon hade) mod att icke ~ stanna på sitt rum utan att ~ följa
med några andra till en liten nyupptäckt spelsalong (Hallström,
Reseboken2 15 (1898)). Ibland kan det ena ledet vara en
infinitiv, under det att det andra utgöres av en att-sats. Sats
i första ledet och inf. i det andra har Berch 1759 enl. Schück,
SAH 1916 s. 283, tvärtom, inf. i första och sats i andra ledet,
H. Wägner, De löjl. fam. 77 (1913). Ändå värre brott mot
symmetri regeln kan man få bevittna, ty det händer, att på
den ena sidan står endast en satsdel, på den andra en hel
sats: Det nya var ej den allmänna tanken om organiska arters
uppkomst av naturliga orsaker, utan att han påvisade bestämda
orsaker, som verka för en sådan nybildning (Warburg 1916,
I. S. L.a IV, 2: 252). Likaledes fru Schwartz, Fåfängans barn
(uppl. 1915) 161.
Mellan utan och att insättes ibland ock, också, även, endastf
tvärtom. På samma ställe har ett redan kommit in något för
tidigt hos Lamm, Uppl. rom. I, 183: Människans första och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
