- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
55

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Ett par konjunktionsuttryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT PÅK KONJUNKTIONS UTTRYCK

55

86 (1911), Sven Söderman, Böcker och förf. 328 (1913),
Warburg, I. S. L. IV2, 108 (1914), Böök, Geijers Minnen 113 (1915),
Lamm, Swedenborg 212, 279, 300 (1915), Einar Löfstedt, M.
Aurelius 22 (1915), Heidenstam, SAH 1916 s. 26, Schück,
Huvuddragen I, 94; II, 41, 84 (1917), Cederschiöld, Framtidssv.
25 (1917), Söderhjelm, Levertin II, 397 (1917), Castrén, Creutz
98, 390 (1917), Beckman, S. o. S. 1918 s. 96, eller, för att vända
oss till våra skönlitterära författare, hos Hj. Söderberg, Bircks
ungd.3 217 (1901), M. Rieck-Müller, I snön 8 (1904), L.
Nordström, Borgare4 45 (1909), Hj. Höglund, Lytets börda 96 (1909),
S. Elkan, Anckarström II, 156 (1910), S. Lagerlöf, Liljecronas
hem 106, 189 (1911), H. Wägner, De löjl. fam. 63, 214 (1913),
Melsted, Juristerna 66, 191 (1917).

I alla dessa exempel har motsatsen till utan utgjorts av
icke, inte (äldre intet), ej. Men naturligtvis kan negationen
uttryckas på annat sätt. Så förekommer understundom
ingalunda: Då märkte Raniero, att han ingalunda erfor glädje vid
att tänka på detta, utan att hans tankar hellre togo en annan
riktning (Selma Lagerlöf 1904, Kristusleg.5 241). Särskilt synes
Sturzen-Becker älska denna vändning (Valda Skr. II. 4 (1861),
137 (1857), 495 (1856)). Den finns även hos Böök, Tegnér I,
286 (1917). Understundom får man se pron. ingen,
substan-tiviskt eller adjektiviskt: (Alla skulle) förvissa sig om att ingen
rörde repet, utan att det satt stadigt fastbundet (Selma
Lagerlöf 1897, Antikristä mir.5 126), Kritiken skulle hava upplyst,
ättlingen klagan däröver förspordes, utan att tvärt om
näringarna just då började stiga (Järta, Valda skr. II, 314 (1824)).
Så även Almquist (1832 enl. Warburg, Essayer 206), Schwartz
(1859, Tv. fam.-mödrar (uppl. 1915) 211), Blanche (1868 enl.
Norlander, Blanche 175), Mortensen, Från Röda rummet I,
152 (1918). Någon gång kan man träffa på ingenting:
(Världen blir aldrig bättre), förr än vi alla lärt oss, att vi
ingenting fått för vår egen del, utan att vi få endast för att
försaka (Ann Charl. Leffler, Ur livet II8, 180 (1883). Så ock
Schwartz, Positivspelarens son (1863, uppl. 1914) 289. Ibland
utgöres negationen av aldrig. (Madamen kunde höra ord om),
att han aldrig kunde få någon plats, utan att han skulle gå
som en fattig bonddräng i hela sitt liv, skriver Geijerstam,
Tills vidare 168 (1887). Och på samma sätt heter det långt
före honom, såsom i den på 1630- eller 1640-talet inskrivna
nionde visan i drottning Sofias visbok, hos Em. Carlén,
Arvingen (uppl. 1915) 75, Nyblom, Est. St., ny saml. II, 83 (1877).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free