Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sylwan, Otto. Metriska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
OTTO SYLWAN
enser, de där fått slippa med belt enkelt emedan
ofullkomligheten icke kunnat undanrödjas eller ansetts oskadlig. Men
om en stor skald "begår44 en inkongruens, så böra vi alltid
se till, om han icke haft en särskild mening med den. Blott
för att få "omväxling" gör han det säkert icke, därtill har
han bättre medel. Han vill nog framhålla ett ord av vikt
och fäster vår uppmärksamhet på det just genom att göra
ett avsteg från den vanliga rytmen eller rent av genom ett
brott mot skemat. Ar inkongruensen sålunda motiverad, blir
den ingalunda ett fel, icke ens en ursäktlig ofullkomlighet,
utan en förtjänst. Det är därför Tegnérs: "Jord som mig
fostrat har . . .u är en "skönhetsfläck". Att denna
inkongruens börjar hela stycket är ett djärvt drag, men det
förutsätter, att läsaren redan har alexandriner skema i sitt öra1.
— Att uppmärksamma är att svenska skalder långt mindre
än engelska (eller till och med danska) tillåta sig slika
avvikelser. Vi äro nu en gång mera inriktade på en jämnt
flytande rytm, utan tvivel sammanhängande med att vi äro
mer lyriskt än dramatiskt anlagda.
Med det anförda exemplet har jag berört en fråga, den
s. k. aksentomkastningen, som jag en gång för flera år
sedan diskuterat. Om jag nu återvänder till den är det icke
därför att jag hoppas kunna omvända prof. Beckman, utan
för att något modifiera min egen mening och framför allt för
att närmare avgränsa de fall, där jag principiellt har en
annan ståndpunkt8. För sammanhangets skull upprepar jag
en del redan tidigare anmärkta saker.
Beckmans förklaring av värser av den anförda typen
är (§ 26 s. 54), att de "icke innehålla inkongrnenta jamber,
de innehålla först en enstavig takt, sedan en anapest". B.
har kommit till denna lösning genom att utgå från von der
1 Jfr härom nedan!
a De uttalanden B. gjort i sin uppsats, "Några metriska frågor"
(Språk och Stil 1918 s. 105 ff.), upptar jag icke, enär de ligga på
sidan om den linje jag här följer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
