Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sylwan, Otto. Metriska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISKA SPÖRSMÅL
61
Recke, vilken från antik metrik upptagit satsen att en
jarabisk dipodi kan utbytas mot en koriamb, således — w w —
i st. f. ^ — ~ —. Den danske metrikern vill bekämpa det
klassiska inflytandet, men är i mycket behärskad därav.1 I
detta fall torde förklaringen vara att söka i hans förkärlek
för dipodien (därutinnan följer Beckman ej sin mästare),
vilken lett till att en betydande del av hans bok "Principerne
for den danske Verskunst" blivit ägnad "det choriambiske
system".
Beckman översätter sin föregångares antika beteckning
till modern och utbyter sålunda — w w — mot s’ss s\ varav
som anfört blir en enstavig takt och en anapest.
Uppdelningen s’ / s s s* härflyter av B:s förkärlek att operera med
enstavig takt, ett begrepp, vars berättigande han med styrka
framhållit, men som han måhända något för ofta tillgriper,
och därvid ihågkommer han ej alltid, att det icke är likställt
med termerna två- eller flerstavig takt; den enstaviga måste
ju innehålla något mera än den stavelse, som utgör höjningen,
nämligen en paus (katalex).
Från teoretisk synpunkt måste man invända, att
Beckmans lösning av svårigheten innebär en övergång från
jam-biskt till blandat system, vilken är främmande för svensk
värs. Hos engelsmän förekomma ofta tvåstaviga sänkningar
i jambisk värs, även hos tyskar och danskar ibland, hos
svenska skalder så gott som aldrig. Men framförallt är att märka
att engelsmännens dubbelsänkning alldeles icke är bunden
till en bestämd plats i skemat och ingalunda är
sammanbunden med bortfall av sänkningen i föregående takt. Beck?
man kan därför icke av det anförda hämta något stöd för
sin åsikt. Jag har mig ej heller bekant någon metriker, som
han skulle kunna åberopa.
Teoretiska betänkligheter kunna dock icke ensamma
varda avgörande; jag övergår till en granskning av de i
1 Närmast väl metriker som Moritz och A. W. Schlegel, varom
Minor: Neuhochdeutsche Metrik9, s. 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
