Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sylwan, Otto. Metriska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISKA SPÖRSMÅL
67
psykologiskt orimligt, men vi kunna väl för vårt syfte
tilllåta oss det —, om vi utgå ifrån att texten till en dikt
ursprungligen föreligger på prosa och sedan inordnas i ett
metriskt skema, så är det icke givet, att huvudaksenterna (de
logiska tyngdpunkterna) i värsen komme att intaga samma
plats som i prosatexten. Även om de i den senare samtliga
stått i satsernas slut, kunna somliga i den förra råka falla i
början av värsen.
Har skalden icke blott ett skema utan (som Snoilsky i
Inledningssången) en bestämd rytmisk typ i örat, så sörjer
lian naturligtvis för att huvudaksenternas ställning
överensstämmer med denna. Men blank värsen har icke en sådan
fast typ; just frånvaron av dylik betingar dess smidighet,
och den kan genom överklivningar faktiskt övergå i jambiskt
betonade räckor med obestämt antal takter.
Återgå vi till det Tegnérska talet, så finna vi att tre
av de sex raderna i början hava en stark aksent:
"silverstämman", "ett ädelt väsen", "nej, bodde ej". Men är det
därmed avgjort att de äro fallande? Svårligen, — fraserna:
"satt och talte blommor" och "höllo där sitt hov" äro det
icke. Fortsätta vi läsningen av stycket, finna vi en hel
följd av värser med klart stigande rytm:
Han var ej stolt, men kände dock sitt värde,
och ej blott sitt, men även sina fäders . . .
Men däribland råka vi följande:
Det rätta riddarhuset är ej byggt
av sten, med sköldar målade på muren.
Denna sista värs har sin starkaste aksent i första
höjningen, men är den därför fallande? Uppenbarligen icke;
"av sten" tages genom överklivning till den föregående
värsen och kan icke vid en rimlig läsning ge prägeln åt rytmen
i det efterföljande.
Ett annat exempel, första strofen av Tegnérs sång vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
