Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sylwan, Otto. Metriska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
OTTO SYLWAN
arterna i vår värs, medan den fallande takten gärna medför
en starkare stilisering såsom uttryck för stämningar av
högtidlighet, allv|T, vemod eller liknande. Jamben är vida mer
smidig, kan tjäna alla stämningar.
Se vi nu på Götlinds tre prov på värs med stigande
rytm, finna vi två avfattade i blandad värs, ett på jamber,
men av en egenartad karaktär. Det är hämtat ur Snoilskys
Inledningssång:
Sitt ner och plocka bland mina rosor . . .
Denna hos oss alltifrån Tegnérs Altarena ofta uppträdande
meter får sin rytmiska karaktär dels av den i sk em at
ingående mitt-katalexen, dels av den i varje värshalva i regeln
starkt utpräglade dipodiskt stigande anordningen1.
Det spörsmålet inställer sig då lätt: är det en
tillfällighet att bland proven intet representerar den vanliga regelbundna
jamben? Måhända har författaren icke från denna genast fått
till hands något exempel med tillräckligt utpräglad stigning
i rytmen. #
Låt oss taga ett prov på sådan värs! Närmast ligger
då blankvärsen, den fortlöpande femtaktiga jamben, som kan
komma nära prosan. I Tegnérs svar på Agardhs inträdestal
i akademien läsa vi:
Välkommen likväl till den stol, där Fleming,
med silverstämman, satt och talte blommor.
_ •
Hans bild du målat oss så skön som sann
i mången skiftning av hans rika väsen.
Ett ädelt väsen: tro och ära bodde,
nej bodde ej, men höllo där sitt hov.
Försöka vi analysera dessa rader efter den Götlindska
/tesen, så inställer sig genast en vansklighet, som där är
undandold genom antagandet att begreppet ’värs’ utan vidare
kan inskjutas i stället för ’sats’. Om vi — experimentet är
1 Om denna typ Beckman § 37 och Risberg: Den svenska
versens teori s. 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
