- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
78

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

OLOF P> JKItDMAN

arbete mellan skalden, uppläsaren och auditoriet. Givet är
att om man lyssnar till en som föredrager en skalds dikt kan
man få en riktigare uppfattning av denna än om man
utesluter mediet. Men säkert är det ej. I varje fall m&ste den
som vill söka skaldens mening ocks& gå direkt till denne
för att åtminstone kontrollera att uppläsarens uppfattning var
den sannolikast riktiga. Den konstnärliga läsningen i vanlig
mening kan svara mot skaldens intentioner men någon garanti
härför ligger icke i läsningens konstnärlighet. Metrikern
behöver således lika litet som skalden själv kunna läsa
konstnärligt i vanlig mening. Däremot måste han, sedan han trott
sig finna skaldens avsikter kunna med sitt inre öra höra
dessa, åtminstone antydningsvis, riktigt återgivas och för
sina egna metriska studier också själv kunna i ljud antyda
(men icke mer än antyda) dem. Han skall med andra ord
kunna lägga den grund på vilken en på en gång konstnärlig
och riktig läsning kan byggas av honom själv eller någon
annan.

Första frågan för metrikern blir alltså den: Vad kan
skalden ha menat? Gör jag mig nu den frågan inför det
redan berörda stället ur Heidenstams Ensamhetens tankar Hl
så kan jag icke känna mig övertygad om att den rätta
läsningen av av är som Berg menar "med ordet fullkomligt
obetonat (och rimmet avfört från rimlistan)tt. Det förefaller
mig nämligen som om ordet mycket väl kan, utan att alls
stöta läsas så att det rimmar med grav i nästa rad.
Ensamhetens tankar III kräver bindning av av med följande ord.
Något skäl att för versbindningens skull balka över av synes
däremot icke finnas. Dikten tycks mig fordra ett relativt
långsamt tempo och av utan att det minsta stöta kunna läsas
så att ä-ljudet får samma kvalitet och kvantitet som ett
mindre betonat vanligt långt a. Tryck starkt kan det
däremot icke läsas utan att stöta men starktryck behöver det ju
heller icke ha för att rimma med grav. Den läsning jag här
avser och tror vara den rätta ger av ändå tillräcklig tyngd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free