Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SO OLOF GJEUDMAN
ön : sjön alldeles rent antingen genom att uttala önn : sjönn
eller ön : sjön men rimmet är icke gott utan vidare därför att
det är rent. Inte heller är ett orent rim d&ligt blott därför
att det är orent. Som avgjort dåliga rimfaktorer kunna utan
vidare endast de anses som icke framkalla något rimintryck.
Men i övrigt måste som Berg säger frågan god — dålig
avgöras genom studium av den dikt där rimfaktorerna
förekomma. De nyss nämnda rimorden av : grav etc. skapa för
mina öron tydliga och också goda rim, ty jag kan icke finna
att de dikter varom här är fråga begära renare rimmande
rimfaktorer än de som där förekomma.
Det är icke min mening att här granska Tage Berghs
förteckning på rimfel hos Heidenstam. Det har Berg redan
gjort och hans försvar av de rim han behandlar synes mig
i stort sett vara riktigt. Här intresserar mig samarbetet
mellan skalden och läsaren och av de Heidenstamska
’felrimmen’ därför framför allt några vilkas läsning är av särskilt
intresse.
När vi t. ex. berätta om något som försiggått mycket
långsamt eller mycket fort bruka vi ej sällan omedvetet
minska, resp. öka taltempot. Ibland drabbar ökningen, resp.
minskningen blott ord eller uttryck som avse rörelsen mon i
regel få även icke direkt intresserade delar av talet vara
ined. Ord som redan i sig beteckna något slag av långsam,
resp. hastig rörelse få genom kvantitetsändringen
långsamheten, resp. hastigheten ytterligare pointerad. Men hur går
»det om ordet i och för sig icke har något att meddela om
rörelsens hastighet, om vi t. ex. förläna överlängd åt ordet
böja1 Tydligen förblir det då ej längre till betydelsen
neutralt. Det betyder ej längre böja utan böja långsamt, sakta,
försiktigt eller något sådant. Och ett hastigt uttalat böja
får betydelsen böja hastigt, häftigt, eller något i den vägen.
Uppläsare ge ofta mer än ’laglig* kvantitet åt versslut
som kunna tyckas fordra att bli direkt bundna tillsammans
med följande vers. De binda dem emellertid blott indirekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
