Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCH PASSIVA VEltSIFIKATÖKElt EMELLAN 8$
få nämligen först ad-konsonering mellan sårad och tingad, så
visserligen årad-konsonering mellan sårad och korad men
samtidigt återigen en ad-konsonering, nämligen mellan tingad
och kår ad. Av samma slag som dessa rim äro följande i
Frödings Bjällerklang:
Ja, det var då — nn har vintrar snöat
och höstar regna* och vårar töat
och somrar bränt med sitt heta sken.
Jag har velat erinra om rim som dessa därför att jag
icke kan finna att det råder någon djupgående skillnad utan
tvärsom nära släktskap mellan dem och de rätt omskrivna
och av våra skalder omhuldade rimmen av den typ följande
rader ur Frödings Balen illustrera:
Och med mod bland de polkande trängde jag mig
och så stolt ibland virvlarna svängde jag mig.
Ty konsonera icke de — de likaväl som jag — jag och
mig — mig, ha icke de — de samma betydelse likaväl som
jag — jag och mig — mig och skilja sig icke de — de, jag
— jag och mig — mig på samma sätt från återstoderna av
rimfaktorerna (tr)ängdejagmig — (sv)ängdejagmig, nämligeà däri
att de — de etc. just betyda detsamma medan dessa icke ha
någon betydelse i rimögonblicket? Jag — jag och mig —
mig ’göra sig’ ju mera än de — de men det beror så
vitt jag kan se egentligen därpå att de äro mindre vanliga
som led i rimfaktorer än de — de så att deras betydelse
tränger sig mer på än dessas. Jfr emellertid om i det nyss
anförda rimmet ärom vi : härom vi.
Att det icke är så mycket de i rimfaktorerna ingående
betydelsebärarnas yttre, rent akustiska egenskaper som
fastmer der as likabetydelse som förlänar de s. k. kluvna rimmen
deras speciella karaktär tycks mig klart framgå av t. ex. en
jämförelse mellan intrycket av rimmet gifte folk : skifte folk
och intrycket av rimmet tyglade : pryglade i följande rader ur
Hallströms Herr Nils i Wierstad1:
1 Fr&n annan synpunkt behandlat av Josua Mjöberg i Svenska
studier tillägnade Gustaf Cederschiöld sid. 248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
