130 (Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Ortografiska reformer i språkhistorisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

HRXftT HESSELMAN

Men det ligger i öppen dag, att det skulle bli mindre
användbart också i skriftspråket, till sist kanske försvinna, om
dess sista särmärke, hj, utplånades: det bleve inte längre
möjligt att med Ellen Key tala om de föraktliga
hjordmän-iriskwna. en hjord född människoätt eller — för att välja ett
annat exempel — med Ola Hansson’ om hjdwimänniskor = folk
som leva mod hjärnan. Eller av orden med hv: hvi ’hvarför’:
Vi suckar det så tungt i skogen; att ordet är dödsdömt, sedan
det börjat stavas med v, behöver man inte vara skarpsynt för
att förutse. Cederschiöld har visat att vitt, neutrum av vid,
frånsett sammanställningar som vitt och brett, tydligen har
börjat undvikas i skrift, sedan det i stavningen sammanfallit
med vitt av vit (hvit)1. På liknande sätt uppstår svårighet
att skilja glatt av glad och glatt av glatt: medar som glida
glatt. Överhuvud taget har stavningen tt för dt i adjektiv

och enstaviga particip framkallat en mängd nya och besvärliga

homonymer (eller homografer, hur man vill kalla dem). Denne
man har spritt nya åsikter i många ämnen, Stockholmstidningen
har alltid uppträtt orått i denna fråga, för att icke tala om
det bekanta Söner av ett folk som blött, eller om lett och ledt,
svett och svedt, lytt och lydt, rått och rådt, trätt och trädtf
stött och stödt. Då skillnaden i stavning upphäves, bli sådana
ord i skriftspråket mindre dugliga för sitt ändamål, kanske
till sist obrukbara.

I dialekterna är det måhända, att döma av de franska
forskningarna, ett rätt ovanligt fall, att två homonymer i
samnia grammatiska funktion i längden kunna existera bredvid
varandra. Men i litteraturspråket, som är en samlingsplats
för ord från skilda trakter och skilda tider och från olika
stilarter eller olika fackspråk, måste de liklyd ande orden trivas
sida vid sida. Här behövas medel att undvika förväxlingar.
Yi se också att strävandet att hålla homonymerna isär redan
tidigt och till synes spontant uppträdt i ett flertal europeiska
skriftspråk. 1 Sverige tillämpas "ord skillnadsgrundsatsen"

1 Språk och Stil, 12 årg., s. 136.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sprkstil/1919/0134.html

		Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 / 130 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|