Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Ortografiska reformer i språkhistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
HRXftT HESSELMAN
Men det ligger i öppen dag, att det skulle bli mindre
användbart också i skriftspråket, till sist kanske försvinna, om
dess sista särmärke, hj, utplånades: det bleve inte längre
möjligt att med Ellen Key tala om de föraktliga
hjordmän-iriskwna. en hjord född människoätt eller — för att välja ett
annat exempel — med Ola Hansson’ om hjdwimänniskor = folk
som leva mod hjärnan. Eller av orden med hv: hvi ’hvarför’:
Vi suckar det så tungt i skogen; att ordet är dödsdömt, sedan
det börjat stavas med v, behöver man inte vara skarpsynt för
att förutse. Cederschiöld har visat att vitt, neutrum av vid,
frånsett sammanställningar som vitt och brett, tydligen har
börjat undvikas i skrift, sedan det i stavningen sammanfallit
med vitt av vit (hvit)1. På liknande sätt uppstår svårighet
att skilja glatt av glad och glatt av glatt: medar som glida
glatt. Överhuvud taget har stavningen tt för dt i adjektiv
och enstaviga particip framkallat en mängd nya och besvärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>