Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Lundin, Erik. Behandlingen av infinitivmärket ’att’ i nusvenskan (Fortsättes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHANDLINGEN AV INFINITIVMÄRKET ATT’ I NUSVENSKAN 1 f> 1
osv. går ut, dels vari det som uttryckes med subst,
består o. d.
Ex.: ’tillfälle att få gå ut’ L 103. lhade en särskild
anledning att bli så glad’ He 107. ’vi hafva skäl att tro, att
Ak. 43 (Jur. 5). ’Att låta ~ missförhållanden äga bestånd
finnes intet förnuftigt skäl’ N I 97. ’rätt att våga livet’ L 72.
Har jag inte rättighet att tiga’ So 56. ’behov att få tala’
Ij 73. ’Utan hvarken lust eller ro att arbeta, vankade han
af och an’ U 84. ’mod att möta de vassa blickarna’ L 41.
’äran var ju si och så att bli afritad på det sättet’ Ss 94.
’störde min glädje att se dig igen’ He 22. ’blott ni har
godheten att lyssna på mig’ He 47.
2. Subst., efter vilka inf. har annan betydelse än den
i 1 angivna, a) Ex.: ’så’na stympare att slå!’ N-r 52. ’han
var man att taga bukt på upproret’ L 118.
ß) Inf. motsvarar relativsats (närmar sig ofta § 7 och
§ 8).
Ex.: ’ett ~ förkläde åt lillan att begagnas på
midsommarafton’ Ss 10. ’det var en och en half mil att spränga7
Ss 144. ’jag [skulle skåda] i dig ett offer att begabba’ ÖN e
5. ’det är en stor gåfva, det, och en att ta vara på’ Ss 157.
I stånd o. d. uttryck se § 15 f.
I de under 2 upptagna fallen är att i alla stilarter
oumbärligt.
§ 19. Und. I fallet 1 däremot kan det ibland saknas.
Att-\öshet är här något vanligare (ungefär ett 50-tal ex.
antecknade) än efter de motsvarande adjektiverna, i det att den
dels förekommer oftare i samma stilarter, dels stundom
även i andra, i ett par fall — efter friheten, äran, nöjet —
också i talspråket (dock något konstlat). Jag har funnit
denna konstruktion utom i Jur., Aff. och tidningar (t. ex.
Norlander, Mattsson (resebrev), Gunnar Cederschiöld) samt
hos Strindberg och Ullman även i språkvetenskapliga arbeten
(Kock, Noreen och (en gång) Cederschiöld) och en gång hos
Karlfeldt i Ak. I poesi däremot har ^ig icke träffat den
någon gång; den torde således där vara sällsynt (Berg anför
blott fyra ex.). Detta är rätt naturligt, då ju en konstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
