- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
187

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKTIVA OCH PASSIVA V ERSI FI K ATÖRER EMELLAN 187

vid déss galande som så djupt rörde Fröding nar han läste
Heidenstams dikt och ännu mycket mindre att Bööks intryck
påverkats därav. Jag antar att han verkligen hört sorgen
från Näckens polska ljuda som en hemlig sträng genom
Morgonens klara, stilla harpackord l. Att intrycket av en dikt
kan röna inflytande av en annan med samma meter står icke
att förneka. Om sanningen därav har jag många gånger och
icke till min glädje erinrats vid läsningen av Wallins psalm
"Var är den vän som överallt jag söker?" Detta tack eller
rättare otack vare Ture Nermans i och för sig i mitt tycke
lyckade ’I brynja och brånad’sdikt På J. O. Wallins stigar.
Att i fall som detta tala om rytmisk påverkan av don ene
skalden på den andre tjänar dock givetvis mycket lite till.
Fråga är emellertid om det i allmänhet är någon mening med
att tala därom i alla de fall då en skald medvetet
avsiktligt lånar mer eller mindre mycket från andra skalder, vare
sig nu detta beror på att han vill inbilla folk att han är
lika stor skald som den eller de store han lånar av eller att
han lånar av mera legitima skäl. I varje fall måste man försöka,
särhålla dessa från dem om vilka Bööks ord (anf. arb. sid. 440)
kunna gälla: "Den poetiska stämningen är hos dem icke ett
spontant uttryck för egen erfarenhet, utan eü direkt
reflexrörelse framkallad af ett mottaget estetiskt intryck".

Bo Bergman har skrivit en dikt som heter Salig biskopen
och i vilken Tegnér uppträder och talar efter döden. Efter
att ha påpekat att rytmen i den är typisk för Heine skriver
Böök anf. arb. sid. 445 f.: "Granskar man närmare Bergmans
dikt, så finner man att den har mycket litet med Tegnér att
göra: den aflidne ser från sin himmel ned på sitt jämmerliga
fädernesland med precis samma känslor som Heine från Paris,

1 Däremot har jag svårt att tro att påverkan från Näckens
polska kan vara vanlig. Det är nämligen att märka att likheten
mellan, dess sjungna melodi — och det är ju den som det här
egentligen kan bli fråga om — och Morgonens talade melodi är nog så,
obetydlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free