Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCH PASSIVA V ERSI FI K ATÖRER EMELLAN 191
olika byggda dikt Systrar än med Topelius Vintergatan. Att
ibland rytmpåverkan och stämningspåverkan följas åt kan som
nämnts icke utan vidare anses vara ett kriterium på att de
stå i något avhängighetsförhållande till varandra. Komma
till rätta med dessa spörsmål torde man näppeligen kunna
innan man kan studera intrycket av en dikt befriad från
orden. Detta låter sig göra men innan jag går in på den
saken måste jag något dröja vid ordet rytm.
I en anmärkning mot Ruth Hedvall uti sista häftet av
Språk och Stil säger Sylwan (sid. 72): "D:r Hedvall åberopar
Bööks uppsats ’Rytmiska påverkningar’ (i Svenska studier),
men har icke lärt tillräckligt därav. Böök använder
visserligen icke metriska facktermer, men det är klart att hans
undersökningar alldeles icke stanna vid skemat utan just avse
den rytmiska typen". Jag är för min del inte så alldeles
övertygad om att Sylwan har rätt härutinnan. Ett par exempel
torde vara nog att ådagalägga att jag har orsak att känna
mig tveksam.
Böök menar att vi ha att göra med samma rytm i
Frödings Strövtåg i hembygden I (Stänk och Flikar) som i senare
avdelningen av Tegnérs Vikingabalk. Att versmåttet är lånat
från Tegnér tänker sig Fröding själv i sina anmärkningar av
år 1903. Se Gustaf Fröding, Samlade skrifter, del 4 sid.
165 f. Han säger där: "Den glättiga rytmen står måhända
i strid med det vemodigt menade, innehållet, liksom delvis
Tegners Vikingabalk, från vilken versmåttet torde vara lånat.
?Ack, jag kan icke glömma, jag gåve mitt liv för att se, för
att se henne blott’.tt Av särskilt intresse är i detta
sammanhang Frödings tal om den glättiga rytmen. Då
Vikinga-balken lika litet som Strövtåg kap kallas glättig ens i sin
förra del kan det ju hända att Fröding fann versmåttet som
sådant glättigt men vi ha också att komma ihåg att Fröding
redan i Gitarr och dragharmonika begagnat samma versmått,
nämligen i den otvivelaktigt glättiga dikten Beväringa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
