- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
217

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKTIVA OCII PASSIVA VERSIFIKATÖRER EMELLAN’ 217

anses vara ett fel av skalden att icke genast leda läsaren
rätt. Emellertid är det klart att den förre aldrig själv märkt
att versen ifråga kan ge anledning till felläsning. Orden
doms och Stockholms gynna för övrigt en riktig läsning, och
det i så pass hög grad att säkerligen många aldrig läst versen
så att fortsättningen verkat störande. Under sådana
omständigheter kan skalden anses fullt ursäktad, även om en och
annan skulle ta ti’ll en felaktig läsning.

Också inne i dikter träffas emellanåt verser som kunna
tyckas skemaälskaren upprörande men enligt min mening icke
få stämplas som rytmiska fel. Sjunde strofen i Levertins
Monika har som sista rad:

som allena stått bi emot ångest och död.

Tagen för sig kan den skanderas antingen som fyra anapester:

som alle|na stått bi | emot ån|gest och död |

öller möjligen som en troké + fyra daktyler:

som al|lena stått | bi emot | ångest och | död

alltså antingen som fyra stigande eller som fem fallande
takter. Alla övriga rader i dikten ha emellertid fyra fallande
takter, äro blandningar av trokéer och daktyler. Den anförda
versen är således ur versskemasynpunkt under alla
omständigheter oregelbunden. Vid läsning tillsammans med föregående
rad få nog också de flesta intryck av allvarlig rytmbrytning:

röd och stark som den moders glöd,’
som allena stått bi emot ångest och död.

Det erbjuder emellertid ingen som helst svårighet att läsa så
att de klinga väl tillsammans. Och har man läst dikten från
början brukar den rätta läsningen inställa sig av sig självt.
Enligt min uppfattning har man alltså ingen rätt att anse
den skemabrytande versen dålig eller bristfällig.

De två första stroferna i samme skalds Sommarkväll ha
följande lydelse:
15—22789 Språk och Stil. XIX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free