Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
OLOF (i.)ERDMAN
den föredragan do, anledning att vänta vers så uppmärksamma
vi emellertid lättare det rytmiskt lika i stavelseföljderna än
om vi inte äro beredda på att höra vers. I förra fallet tror
jag att intrycket av vers mycket väl kan uppstå lios oss
t. o. m. så tidigt som efter hörandet av andra takten i en
dikt, i varje fall redan innan vi ha klart för oss versskemat.
Med det sagda vill jag som jag redan nämnt icke
förneka att skematvånget kan vara och är av stor vikt. I
all-mäuhet inskränker sig dess betydelse till Versen’ men att det
också kan göra t. ex. god ’prosa’ till dålig framgår av
Heidenstams Glada gudars hjälp, vars början tar sig ut så:
aI Ninive, i Ninive det gamla,
där blev varannan afton bakat bröd.
I afton låg i mörker bagarstugan.
1 ugnen sken sen gårdagskvälln ett glöd.
Men bagardottern, i vars bröst naturen lagt ett glöd, som när
som helst kunde slå upp i låga, satt i porten i sin fotsida
röda skjorta, barfota, med den långa bagarspaden och roed
håret grått av mjöl och viskade med kvarterets
vattendra-gare.a
Jag undrar om någon kan oreflekterat läsa prosastycket i
omedelbar följd efter strofen utan att finna att en bit av
början, dock icke allra första början, gör intryck av dålig
prosa. Att den så gör är i hög grad den föregående strofens
fel, ty för den som läser upp prosastycket utan att förut ha
läst strofen eller utan att tydligt minnas dess rytm blir i
allmänhet stycket från början till slut god prosa.
Innan jag avslutar denna uppsats vill jag ånge de skäl
som avhållit mig från att i den beröra de s. k. Rutzska
reaktionerna med vilka tyska forskare sysslat sedan en del
år tillbaka. Att det finnes ett samband mellan de
klang-företeelser jag i det ovanstående något berört och de
melodiolikheter som enligt dem ge sig tillkänna vid läsning av olika
skalders verk och som skola bero på olika inställning av hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
