- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
1

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Språkliga konsekvenser av Fichtes 11 Jag11.

Esaias Tegnér d. y. har i sitt arbete "Om genus i
svenskan" (s. 242 o. ff.) påvisat, att vi i vårt språk hava ett s. k.
animellt ("livbetecknande") genus, som användes om levande
varelser i motsats till livlösa ting, och vars pronominella
uttryck i regel är han, mera sällan — på grund av inflytande
från grammatiskt genus — hon, såsom i ordet människa.
Neutrum är däremot uteslutet i denna användning utom i
några få fall, såsom i fråga om lägre organismer, t. ex.
ett individ1 eller ej fullt utbildade människor eller djur,
t. ex. barn, föl eller en del okroppsliga väsen, som uppfattas
mera "obestämt, konturlöst" såsom blott "ett dunkelt något",
t. ex. troll, spöke, rå. Bakom neutrum står i varje fall
"känslan av något ej fullt individuellt bestämt och i så
måtto med den döda råa, outvecklade materien likställt",
medan däremot språkkänslan dess mera yrkar på ett han (i
motsats till den el. det) aju mera väsendet tänkes individuellt
bestämt"2. Under sådana förhållanden kan det icke undgå
att förvåna, att "jaget", det centrala i en människas
personlighet, den enhet kring vilken all hennes erfarenhet grupperar
sig och det som gör henne i högsta grad individuellt bestämd
i förhållande till allt annat, som fattas såsom något främmande
och yttre, — att detta jag i vårt språk har neutralt genus.
Egendomligt nog har icke Tegnér berört detta säregna fall.
Gå vi till andra språk, så finna vi ofta ett motsatt förhållande,
dvs. ett förhållande, som överensstämmer med Tegnérs
ovannämnda huvudregel. "Jag" såsom substantiv har maskulint

1 Så i zoologisk och botanisk litteratur.

2 se a. st.

1 _ 23486 Språk och Stil XX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free