Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHANDLINGEN AV INFINITIVMÄRKET \YTT* I NUSVENSKAN 25
konst’ F i St.T. 333. — ß) Utan att1: ’Förlöpa sitt
äktenskap — det vore bra fult’ He 8. ’Men äta middag, det ge
de sig tid till!’ He 121. ’Börja p& nytt, å hvad jag vämjes
vid det!’ Hs 83. ’men låta mig handteras som en tiggerska
det mäktar jag blott sällan!’ Hdm h 150. ’smekas och
träta det kunden V osv. Hdm h 31. ’ty styra en här
fr&n en bår / det är mer än en människovilja förmår* ÖN
d 25. ’Sjunga / det fick portvaktsfrun’ N-r 136 (po.).
[Huvud-verberna i de fyra sista ex. stå (ofta) med ren inf. som obj.]
’hva’ ä’ de* för konst att uppfinna styrbara luftskepp, nej,
uppfinna en styrbar kvinna, gör det!’ N-r 36. Marschera och
ej resonera, / där är er paroll — ni förstå!’ ÖN a 19.
3. I utrop. Ursprungligen har väl inf. st&tt som subj.
i en fullständig sats; dennas predikat har utelämnats och
ersatts med känslobetoning (se C 139 och Vårt språk V 86).
Ex.: a) Med att: ’Nej det var för lättsinnigt! Att ta
till bägarn, % när det är lika nära till stenkruset!’ Hs 104.
’Nej, så roligt! Och att föra ihop honom med Serenius.
Där skall flyga gnistor!’ He 75. ’Och så att vara hemma
hos Karin L 17. ’Tänk dig, att inte känna igen sitt
barn!’ So 43. ’Att tänka sig så’na slarvar vi varit’. N-r
i St.T. 310. ’eja, att sitta vid bjällerklang med en skogens
fe som dam ÖN e 18. — ß) Utan att2; mest vardagl.
och poet.(?): ’Ja, så är det med er alla. Lyda och hänga
om halsen, tynga och inte r& för det!’ Hs 96. ’Tänk att
svärfar inte var den jag trodde — gå och spela och narras
så där!’ Sbr 70. ’Komma och tala om giftas på ett sånt
här ställe’. N-r 19. ’sådana slarf var, ställa en tung säck på
bordet* N-r 82 f. ’Ett guldblondt hufvud mot axeln stödt, /
en barm, som häfver sig sakta, / ~ / och detta ensam få
vakta f Fg 53.
c. Oberoende av infinitivens ställning i satsen
brukas inf. både med och utan att i följande fall.
1. Substantiverad inf.
§ 45. Inf. behandlas ibland, som om den vore ett
verbalsubst., så att den t. ex. kan anta attribut. Utan att
1 Liksom i fra., ex. ’Comprendre, c’est pardonner’.
2 Så i fra. och vanligen i ty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
